söndag 23 februari 2020

Min blogg 10 år

    I dag är det 10 år sen jag började blogga och detta firar jag med ett längre inlägg som ger glimtar från mina många intressen genom åren. Skulle jag sätta in här allt vad jag gillar och njuter av skulle jag inte hinna skriva detta på en dag.
     Mitt allra första inlägg var dessa nallar som jag just då ivrade för och idén kom från Tildas bok.

      I samma veva höll jag på med lappteknik några år men som allt annat så har detta numera bedarrat.

                                                   Lite kläder och annat har det också blivit.

     Tygtryck kom till mig av en slump. En bekant som skulle resa bort frågade om det fanns något i presentväg jag kunde göra som var lätt att ta med i en kappsäck. Tankarna drog igång och därav kom det allra första till i form av en brödduk och smörkniv. Efter poppade andra idéer upp som blev duk, pannlapp, dynvar, handduk och de sista åren har kort och ljus tillkommit. Självlärd med att både skapa, trycka, sy och måla detta har gett mig en hel del glädje.

    Som ung var det vanligen symaskin och stick-virkningen som gällde. Någon sa till mig en gång att jag skulle testa att måla. Oj då, blev nästan förskräckt, svarade att detta börjar jag aldrig med då jag inte är någon konstnär.
     Efter att jag hunnit testa många olika kurser såsom broderi, viktorianskt julpynt, luffaslöjd, eterneller och en massa annat så började utbudet tryta kändes det som. Mitt i detta vågade jag mig på en akvarellkurs och detta gav mig lite självförtroende att våga hålla i en pensel.

      Vad jag vill ha sagt är att man inte behöver vara född konstnär, våga testa och man kan bli verkligt häpen att något penseldrag blir rätt. Jag är då således ingen konstnär, det viktiga för mig är att det är roligt. Går efter mottot att skönheten finns i betraktarens ögon.

     Inte kort heller hade jag tänkt mig men eftersom jag gillar vackra bilder av alla de slag och hade några gamla almanackor  liggandes som jag inte förmådde slänga så funderade jag att göra några kort av dem "till husbehov". Sagt och gjort, köpte lite bottnar och så var även detta igång. Ibland blir det målade kort och ibland pysslade. Så otroligt roligt numera med detta emellanåt. 




     Virkande o stickande som suttit i från barnsben går ju fortfarande an men detta blir oftast en stund framför TV.



    Tovat är rätt skoj det med. Detta cykelsadelöverdrag är från en tovad pläd som jag inte kunde kasta. Blev helt varmt om baken och lite vackert med lite nåltovat motiv på.


    Att testa olika saker har poppat upp i min hjärna nu och då både till glädje och sorg. Nåja knappast sorg men irritation över att det inte blir som man tänkt men även misslyckanden lär.
    På den övre bilden testade jag att göra papper, väldigt skoj men inte något som jag skulle hålla på med många gånger.
    Taggtrådsbollarna hade jag grunnat på ganska länge hur jag skulle få dem ordentligt runda, jag skulle ha dem till trädgården. Så mitt i allt förstås när jag gått till sängs en kväll så kom jag på lösningen att rulla ihop papper och sen bränna upp detta. Detta lyckades och bollarna står ännu på två stubbar i vår trädgård.


    En och annan marknad har jag deltagit i genom åren. Här är julmarknaden på Södermalm i Jakobstad.



Naturbilder bjuder sist och slutligen på den bästa skönheten.

Junfru Maria nycklar, den lilla orkidén som växer vild i vårt land.

Denna miniväxt fanns på en mosse. Den är så otroligt liten i verkligheten att jag fick förstora den regelt.



Älskar att plocka bär så långt krafterna räcker.



Litet fågelbo med vackra ägg.


Här i Sveriges fjällvärld fröjdas syster yngre och jag av kantareller.
                                   
                                      Naturkonstverk vid Fäbodastranden som fachinerat mig.
                                                 
                                                 Svamparna, ett tacksamt objekt att fota.

  Sist av naturbilder får bli denna vinterbild. Vi saknar ju snön i år trots att vi vanligen brukar bli less på den.


       Det absolut intressantaste och som jag gillade mest inom resandet så var Thailandsresorna för en del år sen därav några bilder från dessa. Det härliga varma klimatet, det varma vattnet, de vänliga människorna, den lummiga naturen, de goda frukterna, de för oss ovanliga djuren, krypen, ja allt nästan.

                       

                                                Med tuk tuk genom en gummiplantage.
                                                                                                                                                                                                                             En röd slända, så ovanlig för mig.

                       Så det andra resmålet som ligger mig varmt om hjärtat är fjällen. Denna bild tagen vid Stekenjock efter vildmarksvägen i Sverige.

           Bara älskar blommor så några bilder även av dem. Näckrosor som finns vid ena bryggan vid vår villa.

                                      Min kaktus som denna gång blommade så vackert.

            Syrenen Moskow Krasavitsa som jag var klok nog att köpa för något år sen. Så otroligt vacker med sina dubbla vita blom.

    Tulpanerna som jag inte ens visste att jag hade men hade inköpt dem vid Flora Garden i Lövö.

           I mitt hem finns således många intressen att syssla med så jag blir aldrig sysslolös men ibland kan detta även bli lite stressande när man vill så mycket.

                            Till sist njutning vid vår sommarstuga där all stress ramlat av.
   När jag gick igenom bilder från min blogg så märker jag att jag saktat farten en hel del. 10 års bloggande betyder ju att jag nu är 10 äldre än när jag började.
    Vad har då bloggandet gett mig? Jo det första är att jag fått ge utlopp för att visa allt vad jag tycker är vackert, njuter av o.s.v. Sedan har jag fått fler vänner, bekanta och bloggvänner. Jag har även lärt mig en hel del i denna datavärld som jag absolut inte skulle klara av om jag inte hållit på med bloggandet.
   
    Kanske undrar någon om jag fortfarande tänker blogga. Ja säger jag då, det tänker jag så länge detta ger både mig och er något. Ni är guld värda som besökare och glad blir jag av en och annan kommentar.   Ha en fortsatt skön söndag. Vi ses.














onsdag 19 februari 2020

Två tröjor klara.

    Känner mig rätt "duktig" just nu eftersom jag fått två tröjor klara till smågossarna. Skall nu börja på den tredje för de färdiga  passade till lilleman och minstingen. Lille lilleman får ännu vänta lite på sin eftersom jag bara stickade den större lite på måfå och så råkade den passa bäst på lilleman.

 Hade faktiskt aldrig tänkt mig att sticka några mer tröjor i mitt liv, det gjorde jag ju många av när jag var yngre men man ska väl aldrig säga aldrig. Det var nog Lykkeliten som fick mig så inspirerad att jag beställde hennes mönster rakt av.

 Egentligen riktigt lätt och trevligt att sticka i hennes mönstret och även det mjuka garnet. I mönstret står det Kos garn men eftersom jag tyckte detta var väl dyrt garn så beställde jag Alpaca Cloud från Adlibris som motsvarade nästan helt. Det ända var att jag måste sticka en  nr större än vad jag tänkt trots att samma nr stickor användes.


 
     Helt nöjd är jag men den tredje kommer ändå att bli till i saktare fart. Skulle vara hur roligt som helst med stickandet men min rygg pallar inte så får ta det lite nu och då. Hur som helst så kommer det nog att bli en tredje eftersom jag är löjligt rättvis mot alla barnbarn, således allt eller inget.
     Hoppas ni alla andra har en skön kväll med era stickningar, det förgyller ju visst tillvaron lite.
            Allt gott till er, vi ses.
 
   

lördag 15 februari 2020

Vändagen blev utedag.

   Vändagen den kom och gick utan att jag riktigt hann reflektera över just detta.  Vädret var så vackert i dag att jag fick ett väldigt sug på att åka ut till Fäboda dit så många Jakobstadsbor drar när de vill njuta friluftsliv.
   Isen låg i flak så jag kunde ha hoppat från flak till flak, förstås om jag varit några år yngre.

                                      Rätt ovanligt att vattnet porlar i bäcken mitt i februari.


                                 Den krossade isen syntes gunga och röra sig rätt långt in mot land.


                                                  Is o sand samsas gott denna vinter.

       Den vackra roten som fortfarande ståtar har fler gången blivit föremål för mitt fotograferade så även denna gång.
       En skön dag med möte av en och annan vandrare. Träffade t.o.m. bekanta (grannar för ca 40 år sen) som vi inte sett på många år, det kan man väl kalla ren tur. I dag skall jag på den näst sista gången akvarellkursen för detta år. Så intressant kurs så jag hoppas det blir fortsättning nästa år.
     
    Nu fick jag återigen igång besöksräknaren som strulat rätt länge här på bloggen. Bra med sonhustrun som ordnade det hela åt mig när jag själv inte visste. Blev rätt förvånad att så många fortfarande besöker min blogg trots glest med inlägg. Jag tackar er ödmjukt för ert intresse. Era besök gör det så mycket intressantare för mig att blogga som gärna delar med mig av ett och annat. Inte långt kvar till dess jag kunde fira tioårsjubileum med mitt bloggande. Vi får se vad jag får ihop till den dagen här. Allt gott till er. Vi ses.

tisdag 11 februari 2020

Min loppisfyndige syster.

     Många är vi som roas av att gå på loppisar och vad kan nu vara bättre än att finna något användbart i detta slit o släng tidevarv. Vem som finner riktiga fynd skall jag låta vara osagt men nog är det skillnad vem som finner ett och annat.  Syster yngre är en av dem som där kan se med de rätta ögonen.
    Se här hennes så vackra köksfönster med omsydda loppisgardiner. Hon ville ha några som släpper in ljuset men var tveksam till den gröna färgen. Även jag hade ett frågetecken med de gardinerna men nu när de var helt omsydda och uppsatta kan jag inte med ord beskriva hur vackert jag tyckte detta blev mot det lilla gröna som fanns i deras tapeter. Tro det eller ej, priset blev 2,50 (hoppas hon gillar vad jag skrivit). Hon finner vanligen det hon söker så jag brukar lägga in beställning via henne om det är något jag behöver.
 
     T.ex. Dessa blåsta glas som jag i början av sjuttiotalet fick 6st av min mormor då hon var på sitt livs resa till Helsingfors. Jag är verkligen ingen samlare men dessa glas kändes på något vis som ett speciellt minne från mormor. Tyvärr gick ett glas sönder som harmade mig mycket men med denna loppisfyndige syster så verkar det mesta gå att ordna i den vägen. För ca en vecka sen fick jag en bild på de glasen medan hon undrade om det var de jag sökte. Yes det var det nog så nu är jag ägare av 7st. Har redan satt in beställning till henne om även ett annat gammalt glas från iittala som också saknas, är ganska säker på att även det kommer att lyckas.
   Inne på gamla saker så kan jag fortsätta med bild från mitt barndomshem på bondlandet i Vörå som jag fick se som tavla för några dar sen. Tyvärr är bostadshuset och rian numera bortrivna och kvar finns endast fähuset vilket är i helt annan persons ägo. Här syns att fähuset höll på att byggas.
   Då jag var aderton år gick åskan över och tände det gamla fähuset. Min mor och jag var hemma när en tant ringde två timmar efter åskan gått och frågade om  vi brände något då det rökte, en ryslig känsla för sen gick allt snabbt.Brandkåren kom och folk rusade till men fähuset brann helt ner. En del grisar o kalvar brann inne. Även bostadshuset blev lite skadat och till stor del tömt på möbler och grejer.
   Detta var tre dagar före midsommarafton och syster äldre skulle gifta sig på midsommarafton och ha det lilla bröllopet hemma.  Bröllopet gick av stapeln som det var tänkt tack vare att hela byn ställde opp så inom två dagar gick det att genomföra och då trots att en hel massa möbler och köksporslin (som söndrades i brådskan )även samlats ur bostadshuset. Bönderna kom med sina traktorer och grävde ner de döda djuren och kvinnorna städade, ordnade och lånade ihop köksgrejer som hade gått sönder och behövdes. En enorm sammanhållning i byn och jag känner en enorm tacksamhet när jag nu kom att tänka på allt detta.

    Blev en nostalgitripp här tack vare de gamla glasen som syster yngre fyndat till mig.
    Önskar er alla en bra dag. Vi ses.


torsdag 6 februari 2020

Lovikka?

     Lovikkavanten som jag har gillat i hela mitt liv. Stickade sådana redan då jag var ung, dock inte även kardade. Numera gillar jag kanske allra mest just detta att de är kardade eftersom de då är mycket varma och även ser inbjudande ut. Själva kardandet rätt tungt enligt mig och  ingen rolig grej men hör ändå till dessa vantar.
 
    Olika färger gör ju stickningen även intressantare men döm om min förvåning när ettan ville ha dessa färger. Trodde hon som elvaåring skulle välja rosa eller någon annan pastellfärg. Jag blev rätt nyfiken på dessa jordiga färger så de kom till i ett huj och jag blev stormförtjust i dessa. Faktiskt inte alls så tråkiga som jag tänkt mig den beige färgen.

    Skulle gärna sticka fler par i dessa neutrala färger men har inte mer garn i beige hemmavid just nu. Ett riktigt bra sinne för färger har hon "vår" ettan.
 
   Här om dagen fick jag mig faktiskt en tankeställare med det här att kalla dessa vantar för Lovikkavantar. På en pysselsida där jag brukar surfa runt så var det en som stickat just Lovikka i olika färger och fick då tillrätta visning av en annan att de inte var äkta Lovikka vantar. Vad som skiljer "Lovikka" med äkta Lovikka vet jag inte och detta stör mig inte nämnvärt eftersom dessa vantar ändå kallats Lovikka åtminstone ända sen min ungdom. Själv gillar jag dessa vantar oberoende om de kallas äkta eller inte.  Tänker även föra några par till Hantverkarboden eftersom ingen annan gör sådana där och jag stickar gärna flera par.
      I dag var det min dag att jobba på Hantverkarboden. Eftersom vi är en förening så delar vi på försäljningsjobbet och är således ca en dag i månaden där. Trevlig dag då fler intresserade och pratglada kunder hittade dit. 
      Fredag i morgon så trevlig veekend till er alla. Vi ses.