Obestämd husbilstripp

     Som ni redan märkt blev det en bloggpaus här, ja dessutom en oplanerad bloggpaus. Rätt rörigt på sommaren ibland då man rör sig både hit o dit och ja, dessutom känns det ju som man inget har att ge här vissa perioder. Sen när man kommer igen brukar det mest flyta på i gamla spår.

     Vi åkte ut på en oplanerad husbilstripp och den trippen gick norrut igen. Vi satte först spåret rakt upp en bit efter riks åttan. 

     Stannade först till i Uleåborg som är så vacker stad invid vattnet. Regnet hängde i luften men vi klarade en rätt lång promenad utan att bli blöta. 

Sen blev det små vägar o stora väger, ja kanske rent ut sagt bara dit näsan pekade.

             Vackra enkla ställplatser där andra övernattade också hade vi turen att träffa på. Detta är mellan Avasaksa och Rovaniemi.

     Mycket bra camping i Rovaneimi invid floden. Stan på  andra sidan så vi tog en promenad in till stan ca två km.

     Hade hoppats på att se ett levande torg men kanske var vi lite sent ute dit på dagen eller så är det rätt dött på vardagar. Några loppissäljare var allt förutom några pensionärer som satt o lyssnade på en sångare.

                             Vi drog vidare till Posio. Många renar, riktig vildmark tyckte jag. 

    Återigen hade vi turen med enkel vacker ställplats där naturen bjöd till mycket fotograferande med alla möjliga molnformationer.

    Alla dessa "molnbilder" är tagen på samma plats och samma kväll så det blev mycket variation.

                                    Detta hade jag med mig men rörde det inte en ända gång.

                                                         Däremot så blev såna här gjorda.

 De svarta glasunderläggen virkade i lingarn som verkar så eftertraktade blev påökt med ett helt dussin. De vita virkade jag i merseriserat bomullsgarn eftersom jag ville ha dem helt vita annars gillar jag lin jättemycket.

   

   Eftersom vi inte besökte många ställen utan höll oss mest ut i naturen kom jag att tänka på vad coronan gjort med oss psykiskt. T.ex i Uleåborg gick jag in på ett loppis men där var så tätt med folk att jag gick ut igen. Ja för mig känns det som att man skall lära sig så småningom att blanda sig med andra människor. Visst känns det en hel del bättre att röra sig här och var nu med två sprutor i bagaget men ändå, vi är dock inte återställda i gamla vanor på ett huj. 

    Hemkommen efter vår veckotripp norrut så var det bara att ta tag i bärplockning och saftandet. Mycket jobb men väl värt det när barnbarnen verkar älska min hemgjorda saft. Både mannen och barnbarnen hjälper att plocka så den grejen är jag inte ensam om.

    Regn i dag så blir innejobb och det behövs verkligen ibland om man nu inte råkar trivas i röran. 

Ha en bra "regndag" alla som kikar in. Vi ses.

Bougainvillea min stolthet

      Vill i dag visa er några av mina vackra blommor men den jag är mest stolt över har inte den största blomningen, nej den är den svåraste att få till en rik blomning och detta är bougainvillea. Den är fem före att stå i all sin prakt just nu. Då även alla de små vita slagit fullt ut mitt i det lila blommet ja då bjuder den på sin allra största tjusning.

¨å

 Den har övervintrat flera år i vanligt rumsfönster och fått stå ute på terassen sen över sommaren. På sensommaren har den börjat blomma men när jag sen tar in den före frosten faller alla blom bort, så synd så i år testade jag göra på annat sätt. Redan då den stod i full knopp och det var jättevarmt ute då tog jag in den och detta verkade att fungera för nu har den slagit ut så här långt inomhus och inte verkat ta någon skada. Peppar, peppar men jag håller tummarna att den håller ett bra tag till för den är ju enormt fin just nu tycker jag.

       Rätt många  blommande växter på vår veranda just nu, antagligen har det varma vädret och rosa pulvret gjort gott till dem alla eftersom de blommar så rikligt. 

     Två st av million Bells och båda lika fulla med blom. En tacksam växt eftersom den sköter sig själv rätt långt bara den får sin näring och vatten.

     Fuxian inte fullt lika fin som i fjol men nästan. Vacker visst men lite trött på att den skräpar en del precis som med alla pelargonerna.

 Pelargoner ja, tantblomman den har jag många av i olika nyanser. Alla blommar rätt häftigt nu. Så lätt att föröka och ta sticklingar från men största problemet med dem är vinterförvaringen eftersom de behöver lite ljus.

         Äntligen fick jag i fjol lov att hänga tre st  invid fönstret i garaget över vintern . Ni förstår garaget är ju mannens "pysselrum" och inte kan jag inkräkta där för mycket eftersom jag har två pysselrum in i huset. 

       Problemet är ju att de blir bara fler och fler just nu sex st och för mig är det rätt svårt att kasta dem på hösten eftersom de blir bara större och finare om de får växa till sig. Annars är ju pelargoner inte dyra att köpa så enligt mig behöver man inte övervintra dem av sparsamhet. 

      Tack och lov kom regnet så alla växter på marken också får en chans att överleva. Vår fina och varma sommar verkar fortsätta om än med lite lägre temperatur som jag tror många gillar.

                  Fortsatt skön sommar önskar jag er alla. Vi ses.

      

 

Skärgårdsliv

      Ett par dagars skärgårdsliv gjorde susen i den enorma värmen vi haft. Så skönt så skönt att sitta på bryggan o virka någon stund då och då. 

      Inte endast virkning men man behöver ju variera sig lite så det inte blir för tråkigt i den sköna värmen. 

Lite mete blev det också men fiskelyckan var bara god med de små abborrarna. Blev rätt minimalt med vattendopp då  vi inte känner stället så väl att vi inte visste hur det är med algerna.

    

    Segelbåtar både stora och små både kom och for ut till havs. Så vackert med dessa båtar på sjön men själv tänker jag att jag aldrig vill pröva detta, faktiskt för skraj när vindar ligger på.

                                             En Baltic eller Nautor båt här men vet ej vilken.

     Även ett mudderverk kom förbi. Nya villor byggs i närheten och där behövde tydligen muddras.

   På väg hem efter ett par sköna dagar möter vi än några segelbåtar, så vackert så jag kunde likna dem med älvor på havet.

 Hade tänkt oss att stanna över dan när vi åkte men för säkerhet skull tog jag lite extra mat med och det blev att vi stannade två nätter, därav fanns endast två majkolvar kvar när vi åkte hem. Bra "ätit" egentligen när det för en gång skull gick jämnt ut, brukar alltid ha för mycket med.

    Hemma sitter jag även i all sköns ro och läser ett par tidningar och fortsätter virka glasunderlägg. Längtar förstås efter regn men vill inte att värmen skall försvinna.

           Ha det gott, vi ses.

Inglagd squase o annat

      Nu börjar tiden med att ta vara på allt som odlas eller som naturen bjuder på helt gratis.

Det allra första blir squasen som jag numera lägger in några burkar på samma sätt som jag tidigare brukade lägga in gurka med lagen av ättika, socker, salt, senapsfrön o dillkronor.  

     Precis lika gott att sätta på smörgåsen som vanliga inlagda kryddgurkor är tycker åtminstone vi.

        När allt är klart ställer jag som sig bör  burkarna upp och ner . Om någon vecka är de helt klara.

     Senaste vecka tog vi oss en dag med gossarna ut på tur till Kelviå för att kika på alla gamla skrotiga traktorer, djur och även annat skrot.

    

Alla trivdes de och jag tror att varenda traktor blev granskad och provsatt. Gott så och gossarna verkade trivas.

     Innan hemfärden blev det glass och denna lyckliga dag var snart till enda. Så tacksamt att göra små gossar glada när inga stora grejer krävs. Även vi fammo o faffa trivdes med våra goa barnbarn.

    En trevlig dag blev det även i dag när mannens alla syskon med hälfter var här på besök. Så trivsamt och trevligt när vädret var perfekt och vi kunde duka på verandan. Sällan man numera träffas alla på samma gång men i dag lyckades det.

    

    En varm och skön vecka nu framför oss så ha det gott alla och njut av värmen. Vi ses.

Skön dag i Evijärvi

     I går fick jag en riktigt njutbar dag på Sillankorva camping i Evijärvi. Inte särskilt långt från oss så det blev en endags utflykt hux flux för mig.

    Syster yngre med äldre dotter hade bestämt sig att campa med husbil där ett par dagar och jag blev bjuden dit. Inte tackade jag nej inte, rätt nyfiken på den campingen som jag hört en del gott om och visst såg jag framemot en hel del "kvinnfolks prat".

    Syster yngre med dotter på denna bild, tänk så trevligt för dem med lite tumis tid och då fick jag vara med på ett hörn. Vi vandrade i vattnet, de simmade, vi åt och drack, pratade och mådde jättegott.

Här traskar syster yngre och jag runt. Dottern var rätt flitig med kameran så nog är vi förevigade.

    Sällan har jag lust att visa bilder på mig själv men visst kan man göra undantag så här sitter jag då i all sköns ro. En mycket härlig dag så det blev sena kvällen innan jag åkte hem.

    Sjön där var mycket större än jag nånsin kunnat tro, på bilderna syns bara en del av den eftersom den är rätt oregelbunden. Liten lugn och skön camping, gräsbeklädd med tallar, björkar och sandstrand. Tror säkert att jag kommer att besöka denna camping även med husbilen framledes någongång.

    Hjärtligt tack för den dagen syster yngre(Eva) o systerdotter (Sabina).

           Lär komma en film på TV nu som jag skall kika lite på. Det börjar ju bli lite mera inneväder på kvällar så varför inte en film kunde går för sig trots att sådant inte drar på sommaren. Ha det gott alla, vi ses.

Ohtakari och Kalajoki

     Som ni redan märkt så blir det utflykter för oss nu och då  med husbilen. Skulle ju allra helst åka till nord Norge men som pandemitiden varit och inte bedarrat helt ännu så får  vi ju mest hålla oss hemmavid. Därav blir det korta men istället kanske fler små trippar ut och lufta sig.

    Eftersom det lovats bra väder så satte vi kurs mot Ohtakari just då juni övergick till juli.     Kvällen då vi kom dit tog vi oss en promenad längs den 1,5 km långa vandringsleden.

                                               Havsutsikt så klart eftersom vi befann oss på ön.

     En o annan gammal lite förfallen stuga men även de som rustats upp och var i dagsläget fint i skick. Kullerstenar och åter kullerstenar som ni ser på ett stort område.

     Ett utsikts torn men det var bara min man som vandrade dit upp så jag har ingen aning om hur mycket man såg.

    Här några välskötta stugor och i närheten en minnesplats över fiskare som omkommit.

    En ställplats för ett mindre antal husbilar fanns och där stannade vi i tre nätter. Tyvärr fanns ingen el men vi klarade oss gott utan den. 

     Jag hade bestämt mig att en kväll skulle jag sitta vid havet och vänta till dess solen gick ner och så blev det. Jag var i tryggt sällskap eftersom både min man och min bror följde med.

                                                       Vackert och mäktigt så det förslog.

                                      Här syns det allra sista av solen men så underbart där var.

     Vi fortsatte till Kalajoki som är så välkänt och stort. Massor med folk men vi hann just och just få en husbilsplats mitt på lördagen innan de stängde till då alla platser var fulla.  Tyvärr har jag tidigare inte haft Kalajoki högst upp på prioriteringslistan men nu fick jag ändra åsikt. Kalajoki bjöd oss på det allra finaste man kan kan tänka sig eftersom vädret och vattnet var så varmt. Rätt konstigt egentligen, långgrunt på samma sätt som i Ohtakari men i Ohtakari var vattnet iskallt och alldeles ljuvligt varmt i Kalajoki. Vad detta berodde på överlåter jag till någon annan att spekulera i.

    När den sena kvällen nalkades gick jag ut i vattnet och satte mig på en sten för att även här invänta solnedgången.       

                                                        Så otroligt ljuvligt och mäktigt. 

      Egentligen vill man ju bara stanna borta längre men o så skönt att även komma hem. Det första man kikar på är ju hur allt växt till sig och börjat blomma. Pionerna gav sitt allra sista och liljorna stod inför det allra första av blomningen.

                                       De små nejlikorna bjöd ännu på sig men ack hur länge.

    I kväll har jag varit och svalkat mig vid vilttorpet med barnbarn som jag slagit vad med om en slickepinne vem som först vågar doppa sig och naturligt vis vann barnbarnet.

    Nu lär det bli att söka sig till kojs och hoppas på lika fin dag i morgon trots att jag knappt vågar säga att jag njuter av denna värme då det är många som mår dåligt av den.

    I alla fall, ha det gott och gör det bästa av värmen vi hinner med all säkerhet även frysa innan året är slut. Vi ses igen en annan dag.