Som ni redan märkt blev det en bloggpaus här, ja dessutom en oplanerad bloggpaus. Rätt rörigt på sommaren ibland då man rör sig både hit o dit och ja, dessutom känns det ju som man inget har att ge här vissa perioder. Sen när man kommer igen brukar det mest flyta på i gamla spår.
Vi åkte ut på en oplanerad husbilstripp och den trippen gick norrut igen. Vi satte först spåret rakt upp en bit efter riks åttan.
Stannade först till i Uleåborg som är så vacker stad invid vattnet. Regnet hängde i luften men vi klarade en rätt lång promenad utan att bli blöta.
Sen blev det små vägar o stora väger, ja kanske rent ut sagt bara dit näsan pekade.
Vackra enkla ställplatser där andra övernattade också hade vi turen att träffa på. Detta är mellan Avasaksa och Rovaniemi.
Mycket bra camping i Rovaneimi invid floden. Stan på andra sidan så vi tog en promenad in till stan ca två km.
Hade hoppats på att se ett levande torg men kanske var vi lite sent ute dit på dagen eller så är det rätt dött på vardagar. Några loppissäljare var allt förutom några pensionärer som satt o lyssnade på en sångare.
Vi drog vidare till Posio. Många renar, riktig vildmark tyckte jag.
Återigen hade vi turen med enkel vacker ställplats där naturen bjöd till mycket fotograferande med alla möjliga molnformationer.
Alla dessa "molnbilder" är tagen på samma plats och samma kväll så det blev mycket variation.
Detta hade jag med mig men rörde det inte en ända gång.
Däremot så blev såna här gjorda.
De svarta glasunderläggen virkade i lingarn som verkar så eftertraktade blev påökt med ett helt dussin. De vita virkade jag i merseriserat bomullsgarn eftersom jag ville ha dem helt vita annars gillar jag lin jättemycket.
Eftersom vi inte besökte många ställen utan höll oss mest ut i naturen kom jag att tänka på vad coronan gjort med oss psykiskt. T.ex i Uleåborg gick jag in på ett loppis men där var så tätt med folk att jag gick ut igen. Ja för mig känns det som att man skall lära sig så småningom att blanda sig med andra människor. Visst känns det en hel del bättre att röra sig här och var nu med två sprutor i bagaget men ändå, vi är dock inte återställda i gamla vanor på ett huj.
Hemkommen efter vår veckotripp norrut så var det bara att ta tag i bärplockning och saftandet. Mycket jobb men väl värt det när barnbarnen verkar älska min hemgjorda saft. Både mannen och barnbarnen hjälper att plocka så den grejen är jag inte ensam om.
Regn i dag så blir innejobb och det behövs verkligen ibland om man nu inte råkar trivas i röran.
Ha en bra "regndag" alla som kikar in. Vi ses.