lördag 24 augusti 2019

Jutbackamarknaden en riktig folkfest.

     Nu är "festen" över för denna gång. Trevligt före, trevligt under och både skönt och trist efteråt.
Sen man en gång  börjat vara med är det svårt att låta bli. Det blev ett par verkligt trevliga dagar vill jag säga.
     Kanske tänker de flesta på det här med försäljningen och ja visst, på en sådan marknad säljs ju nästan allt mellan himmel och jord så om man så vill behöver ingen gå tomhänt hem men....
    Tänkte verkligen till i dag över denna stora marknad, minsann vilken Folkfest. Jag har träffat släkt, vänner, vänner från förr som jag inte träffat på väldigt länge, gamla skolkamrater m.fl. härligt.
   
      Visst måste det här att se folk, träffas, umgås o.s.v. betyda en hel del eftersom både stora och små, gamla och unga dras till denna marknad. Jag tycker då faktiskt att arrangörerna och alla talkoarbetarna gör ett jättejobb som gör det möjligt att allt fungerar på denna marknad.  Och vi då som har detta till ett trevligt litet jippo och dessutom får samlat lite ur garderoberna, alla drar sitt strå till stacken.
       Mina egna ögon dras lätt till olika hantverk och vi har turen att ha Pläkki ja Peltituote som bordsgranne. Tror ni jag kunde motstå denna fina lykta, nej det kunde jag inte så nu får jag mysa i detta sken när mörkret faller mer och mer. Inte många saker jag frestas av mera men denna tog mig med storm.

    Tackar er alla som besökte oss, alla pratstunder förgyllde dagarna, vem vet kanske ses vi även nästa år.
    Ha det så gott alla som kikar in, vi ses.

torsdag 22 augusti 2019

Juthbackamarknaden

     Torsdag i dag men nu går raka spåret för oss till Juthbackamarknaden.


       I morgon kör marknaden igång men allt ska ju ställas på plats så bäst att vara ute i tid.
      Ett hörn med även lite hantverk känns nog helt rätt för mig och inte verkar kunder ha något emot detta minsann.
      En hel del loppisgrejer som är ihopsamlat av flera och dessutom min mans väl servade cycklar så nog hänger vi med även i år. Ska bli jättekul att än en gång vara mitt i "smöret" och träffa folk. Vi finns på 55 och 78 så kanske syns vi. Hej svejs till dess.


måndag 19 augusti 2019

Saft,sylt o virkning.

      Saft, saft hallonssaft är ju en rätt trevlig barnsång och den borde jag nog sjunga just nu efter allt saftande. Sanningen är ju den att det blev väldigt lite hallon och en hel massa olika vinbär. Eftersom vi har röda, gröna, vita o svarta vinbär + både saskaton o bärtry så blev det en salig blandning.
          Vanligen brukar jag alltid blanda vinbärssaften med lite hallon, jordgubb eller blåbär. Tycker det ger då bättre smak och minskar lite på sockermängden.


      Eftersom vi hittade så mycket fina blåbär i år så manade detta mig att koka lite sylt som variation från de vanligen frysta bären.

        Får se sen om sylten har någon åtgång. Tror inte jag kokat sylt på minst 20år eftersom vi mest är vana vid frusna bär med sen väldigt lite socker i.

                        Fortsätter med min sommarvirkning nu och då, som ni ser i höstliga färger.

      Nu ser vi fram emot att vara mitt i röran ett par dagar vid Juthbackamarknaden. Vi har platserna 55 o 78. Platserna är ihop men inte bredvid varann utan mitt igenom en rad så på varsin "gata". Kanske hinner jag med ännu ett inlägg eller så förhoppningsvis ses vi där. Trevligt om ni säger hej till mig. Ha det så gott.



tisdag 13 augusti 2019

Veckan som redan gått

           Förra veckan när vädret blev lite varmare ägnade vi några dagar åt villaliv. För att få till lite mer fart och levande så fick tre av barnbarnen komma med. Skulle gärna tagit alla fem med he,he, ja även den minsta men det går nog inte an eftersom den yngsta är bara en månad. Man får ju dessutom erkänna att i min ålder kan hjärnan visst planera men man orkar inte hur mycket som helst.

         Två trevliga dagar med verkligt liv från morgon till kväll och efter det  tog mannen och jag det väldigt lungt, ja nästan för lugnt för min del. 
     På övre bilden mindre syskonen som ser på när storasyster får åka ut i flotten när farfar kör. Problemet var att farfar hade för lite fart tyckte ettan.

            Här sitter tvåan och lilleman och väntar på farfars goda plättar som blir stekta över öppen eld. Det kan man säga är ett riktigt sommartecken.

      På lördag tog mannen och jag en tur till Botsören i vår lilla snurrbåt. Inte varje dag man kan åka ut på öppet hav med sådan båt. Väldigt trevligt att besöka sonen med familj där, såå vacker utsikt.

     Hemfärden skulle gå en kortare väg men den blev lite längre. Kom visst helt rätt till slussen som är mellan inre och yttre skärgården men vi hade tydligen tagit en omkrok om en holme som inte var meningen. Inte lätt att läsa sjökort för den som inte är van men bra blev det ändå.
     Mellan varven hann jag också jobba en dag vid Hantverkarboden. På väg dit rafsade jag några renfanor vid vägkanten och ett par rönnkvistar som under dagen välkomnade alla besökare. Tyckte själv det blev en vacker bukett höstlik bukett.

     Min lilla, lilla gammaldags blomrabatt. I min barndom hade vi alltid ringblommor, blåklint och slöjblomma som rabatt vid grönsakslandet. I år roade det mig att göra en sådan om än riktigt mini. Vacker blev den men slöjblommorna är redan utblommade.

     Denna vecka blir som det alltid brukar vid den här tiden, man får egna all tid  till både bärplockning och saftandet. Finns tillräckligt med bär på buskarna och t.o.m. blåbär finns i skogen så det räcker. Hallon har vi hittat endast några liter.

     Fortfarande varmt och skönt med 19+ nu när kl snart är 22. Lagom värme nu tror jag att många säger.
     Önskar er alla en fortsatt skön tisdagkväll. Ha det så gott, vi ses.

söndag 4 augusti 2019

Garn som väntar

     
          Rätt sugen på att få sätta virknålen i detta garn. Dessa höstliga färger känner jag varmt för om än jag inte känner riktigt varmt för själva hösten.
   Tillåter mig inte att virka detta nu genast för då lämnar något annat som ufon så några skallror i andra färger ska bli klara. Avslappnande att bara virka lite nu och då så numera blir inget klart på en gång.
   
    Började i går ordna upp mina garner enligt tjocklek. Bäst så tycker jag, enklare att kombinera något då.
      En hel låda full med alpacka garn, undrar faktiskt när jag skall få detta att bli något. Några lådor med sju bröder, nalle, alpacka, bomullsgarn och lite annat säger mig att jag borde leva till 200 år för att få detta använt.
     Så konstigt egentligen att när jag var ung mamma och ville göra så mycket hade jag inte råd att köpa mycket material, därav blev någon tröja upprepad och sen stickad till sockor. Inte känner vi oss rika i dag heller men det är nästan lättare att handla material än att få förverkligat något.
    T.ex. så samlade jag skräp att pyssla med barnen och nu blir nästan allt sådant material inhandlat. Borde vi kanske erkänna att även medel svensson har det rätt bra i dag.

     Rätt mulet och kallt men får nog lämna mina garner dit hän och ta och dra iväg ut för lite motion. Bör ju vara lite av varje. Ha en bra dag alla ni som kikar in. Vi ses.





fredag 2 augusti 2019

Göta Kanal

     Tre dagar efter hemkomsten från Lauhanvuori så bar det av för oss till Göta Kanal. Eftersom Göta Kanal resan var beställd från tidigare (födelsedagspresent från söner med familj) så var det att ge sig av den rätta dagen. Han ändå med att delta i gammaldags torget mellan varven så ibland blir det väl intensivt leverne och ibland väl slött.
       

         Upplevelsen på Göta Kanal var speciell eftersom naturen var så vacker. Vackra träd lite här och var gjorde åkrarna så mycket mer levande. Sjön ja, den låg en bit lägre än kanalen, vilket gav en konstig känsla.


                                               Slussarna sänkte vattnet regelt som sig bör.

      Här en akvedukt. Vi åkte på vattnet i kanalen med vägen under oss. Tyvärr hade jag inte fått vattnet med på bild.
         Tre och en halv timmes färd med vackert väder (efter regnet), god mat och trevliga medresenärer gjorde att dagen blev riktigt lyckad.

   
  Egentiden i Vadstena kunde ha blivit lite intressant men då regnade det så det blev bara att småspringa lite hit och dit. Slottet det blev åtminstone förevigat som en liten glimt därifrån.
 
 Tyvärr långa och många bussfärder blev det med späckat program och mycket tidiga morgnar det gjorde resan tröttsam så nu blir det lugna puckar här hos oss ett tag. Ja så länge det varar kan jag väl säga eftersom jag trivs bäst när det är lite ståhej.
 
   Ingen skön värme här mera. Jag har väl inte nämnt tidigare att jag älskar värme eller? Får trösta mig med att det nuvarande svala vädret gör att man bättre orkar med bärrensning, saftkokning och dyligt som tar sin början nu.
   Hoppas ni alla har det bra. Om ni vill så ses vi igen här på bloggen en annan dag. Ha det så gott.











onsdag 24 juli 2019

En tripp till Lauhanvuori nationalpark


          Lauhanvuori nationalpark har legat oss i tankarna en tid och senaste vecka gjorde vi en husvagnstripp med syster yngre o man. Det går att parkera på fler olika ställen så vi stannade till allra först för att klättra upp i utsiktstornet. Senare förflyttade vi oss till parkeringen nära den lilla sjön Spitaalijärvi. Vi skulle övernatta en natt men det blev två då syster yngre och jag inte kunde slita oss från vildmarkskänslan och de sköna doppen i sjön. Det sägs att man håller sig frisk om man doppar sig i den sjön ha,ha.
     När vi såg Lauhanvuori från utsiktstornet  såg det bara ut som skog, skog och åter skog och på vår vandring fick vi minsann bekräftat massor med vacker och varierande skog.

        Alla små insjöar har sin tjusning och denna kväll visade säkert Spitaalijärvi sig från den allra bästa sidan. Mossig mark runtom, spegelbankt vatten denna kväll och fågel som kom simmande till oss och inte att förglömma abborrar som simmade runt våra fötter, det bjöd på den finaste känslan man kan tänka sig.

      Här testar syster yngre vattentemperaturen med fötterna, senare njöt vi alla av dopp i Spiitaalijärvi morgon o kväll.

     När vi kom igång nästa dag bestämde vi oss till att vandra de 4,2 km som ledde till Kivijata.
                                                      Mycket bra och lett vandringsled.

                                                    Ljungen blommade rikligt överallt.




                 Stigen gick även genom tät och gammal skog om än myrar o gles skog övertog det mesta.
     Många torkade gråa furor ståtade här och var till min beundran.

       Vissa avsnitt ledde längs  med bäcken och här mitt i bäcken porlade en källa. Bara sand i botten där vattnet bubblade upp.



      Kivijata ett stort område med massor av sten som en gång i tiden förflyttats med isen. Mitt historieintresse är minimalt därav kommer inga årtal och liknande här.
      Efter att vi återigen vandrat 4,2 km tillbaka till parkeringen blev det dopp i sjön och kvällsmat ute i det fria. Tro det eller ej, vi satt ute mitt i skogen till sent på kvällarna och ingen mygg, nästan för fantastiskt för att vara sant men så var det. Vi kunde således inte slita oss därifrån så först nästa dag fortsatte vi till Kauhajoki, närmare bestämt garnbutiken Tapion kauppa. Det är ju ett paradis för garnnördar och tro inte att vi kom tomhänta därifrån.
       Senare blev det även ett par loppisar i Kauhajoki men dem rekommenderar jag inte, åtminstone inte just nu när det är högsommar.
                                 På väg dit körde vi förbi ett linfält som var så vackert just då.
   
         Väl hemma igen började dimman lägga sig så det var att rusa ut med kameran i hand för att också föreviga det vackra hemmavid.

    Kan nämna att vår tripp började med dans till Lasse Stefans i Åminne och gick även videre till Kristinestad där campingen var helt tilltalande. Efter det fortsatte vi således till Lauhanvuori.

    Nu pågår Jakobs dagar i Jakobstad och jag är vid Hantverkarboden på fredagen och på Gammaldags torget på lördag nr 60 så kom gärna och säg hej. Alltid trevligt att träffa folk så det gillar jag.
           Hej svejs till er alla, vi ses.

söndag 14 juli 2019

Vår trädgård.

       Vår trädgård är ingen speciell raritet utan en helt vanlig trädgård på landsbygden där både ogräs och oansade buskar o träd lever sida vid sida. Visst, jag gillar att ha allt snyggt men då blir det nog ett arbetsläger och så skall ju inte en trädgård vara. Jag har sett ett antal trädgårdar då de haft öppet för allmänhet och alla är ju vackra men på olika sätt, därav törs jag visa några bilder även från vår trädgård.
                                               Börjar här med bild från infarten till vårt hus.

       Mot grannens  hade vi tidigare en tall  och dessutom en lind. För många år sen fick tallen ge vika för motorsågen och nu även linden. Linden harmades jag mycket över men den delade sig och blev rutten i mitten. Som ni ser är vår förhoppning nu att den stubben bildar någon sorts lind-buske. Tiden får utvisa om det lyckas men den är ju på god väg.


     För några år sen planterade vi tre st aronia, en syren, en minisyren och sen några buskar dagliljor vid ena ändan framför huset.  Det blev rätt lyckat med barken runt om men varje vår stör jag kalk runt alla plantor för säkerhetskull. Aronia i full blom när bilden blev tagen.


     I perennarabatten invid husväggen testade jag också med bark men det gillade jag inte. Verkade som om perennerna inte trivdes till fullo med barken så det blev att fortsätta rensa ogräs i denna enda rabatt jag har.


 
 Den lilla och den större uteplatsen. Dessa är mina favoritställen när det är varmt o skönt.


Trappan är inhägnad med myggaller så de varma kvällarna njuter mannen ch jag på trappan utan att bli uppäten av mygg.

     På de båda uteplatserna har jag många krukor eftersom jag numera tycker det är lättare att ha vackra växter i krukor så jag inte behöver krypa så mycket efter ogräset.

            Pionrabatten sköter sig själv eftersom jag rätt tidigt fyller på med gräsklipp och det fungerar ju rätt bra mot ogräset.
 
     Den gamla doftschersminen som blev planterad vid husknuten för nästan fyrtio år sen är fortfarande proppfull med blom vissa år. Den får inte mycket omvårdnad, bara vissa år tar jag bort några gamla grenar och den är nöjd ändå.

         Denna gamla rosbuske som doftar ljuvligt stack jag ner invid grönsakslandet en gång i tiden för att hålla den vid liv och jag förmår numera inte att ta bort den. Jag tycker den är den ljuvligaste ros man kan tänka sig så där står den bland körsbärsträd och annat "skrot" höll jag på att säga.

       I våras visade jag när mannen gjorde stommar med gångjärn till fiberdukarna. Det fungerar jättebra vill jag säga. Ingen av dukarna har ens gått sönder eftersom de inte berörs av något. Ända problemet jag kommer på är att jag inte räcks riktigt lätt att rensa ogräs på mitten längst bort men rensa har jag gjort en enda gång eftersom jag även här sätter gräsklipp mellan raderna.

        Jag brukar då inte få så här fin sallad men vet ej om det beror på det svala vädret, fiberduken eller något annat. Inga sniglar här inte.

                                           
        I de två andra bänkarna har jag kålrabbi, rädisor, morötter, dill och broccoli men broccolin drog jag upp eftersom den blev maskäten. Dillen trivdes inte så bra här men har tidigare testat att den trivs bättre på friland, möjligen blir det torrare i pallkragar eller vad det nu beror på.
      Salladen har jag sått i tre omgångar och hoppas på att vi har egen sallad ända fram till hösten.

      Fruktträden ger inte mycket i år men lite krikon kommer nog tack och lov, bör ju finnas något att snaska på när hösten kommer.
      Mannen är en hejare på det här med olika bärbuskar så här finns jordgubbar, röda, vita, gröna o svarta vinbär, dessutom saskaton, olika sorter blåbärstry o havtorn.

      Har hela mitt liv gillat det här med egenodlat så det är numera ett stort plus för mig att även mannen gillar en del av det hela. Han grejar omvårdnaden av alla bär till dess de ska bli sylt saft eller annat. Inte att förglömma att jag hjälper gärna till att äta upp dem också.

    Hoppas ni haft orken här till slutet. Blev nämligen alldeles för långt inlägg men jag lovar det blir kortare nästa inlägg här.
    Lovas en varmare vecka nu så ha det skönt så länge det varar. Vi ses.