söndag 6 januari 2013

Vävd duk

     Eftersom vi skulle ha gäster i gårkväll så grävde jag i ett skåp efter en passande duk. Visst hade jag någon köpt snygg duk men så föll mina ögon på den här och den fick då komma till användning en gång igen.

       Jag  var sexton år och gick i folkhögskola när jag vävde den här duken. I dagens läge förundras jag över att jag verkligen hade ork och energi i den åldern att sitta så länge i vävstolen att den faktiskt blev klar.
   Nu försöker jag ju inte säga att jag var något sorts geni i vävstolen för det var faktiskt vanligt på den tiden att alla gjorde stora arbeten i folkhögskolan. Under min tid började det aningen avta för jag har inget minne av att någon vävde sängtäcken som de även gjorde några år före min tid.

      Kunde tycka att denna duk således är gammal som gatan och förr var den flitigt i användning. Konstigt nog har den hållits ren och snygg genom alla användningar som inte brukar vara så enkelt med dukar.
      På den här bild nr två försöker jag visa att den även har en mönsterrand på sidorna.
                                                   En närmare glimt av mönstret här.

      Vackra buketter kom gästerna med och vad kan vara trevligare än när man får blicka aningen mot våren genom vackra och lite våriga blommor.
      Vågar ändå inte tänka på hur länge det är innan våren ger sig till känna här för enligt mitt tycke är januari och februari de värsta månaderna på året. Vad hjälper nu det att tycka något alls för vintern är ju vinter vare sig vi vill eller inte.
     Äkta hälften och jag var på långpromenad i dag. Det var dimmigt och lite mörkt men väldigt skönt med frisk luft.
      Vi ses och ha det så gott alla ni som kikar in.

6 kommentarer:

Pettas sa...

Visst är det smått förunderligt hur tålmodig man kunde vara som ung. Du hade verkligen den egenskapen, när man ser vilket arbete som genomförts. Jag vävde aldrig någon duk, men däremot virkade jag lakansspetsar. Det vet knappt dagens unga kvinnor vad är längre;)
Ha en fin fortsättning på dagen!

Birgitta sa...

Vilket klosterarbete med denna vackra duk, har även jag gått vävkurs där vi fick kämpa oss igenom 10-skafts heldräll, trådarna gick av hela tiden, men det vara bara att fortsätta, så jag vet hur du fått kämpa.

Tulpaner så vackra, visst förgyller de upp i väntan på ljusa dagar.

Ha det gott, Birgitta

annika sa...

Jag tycker att duken är fin och förstår vilket tålamod du måste ha haft. Tänk att vi tänjde verkligen på tålamodet förr. I dag ska allt ske så snabbt.

Visst är det härligt med krispiga tulpaner och andra lökväxter. Jo julen har sin charm och mysighet men det är väl för att det varar under en begränsad period.
Ha en fin start på veckan.

Kram
annika

Rantamor sa...

Snygg duk du vävde. Var gick du i Folkhögskolan ???
Jag gick ju i Krombi och jag vävde två stora väggryor en till mig å en till min fina syster.
Vet du vi använder ditt uttryck här hejvilt...
"vi tar häila smulon..."

Tjingelingen från Rantamor och god fortsättning på er.

Nette Cecilia sa...

Vilket vackert handarbete, tålamodsprövande också ,kram Nette

Mon jardin en ik sa...

En sån vacker duk du vävde. helt fantastisk att du klarade den när du var så ung.Söta mössor du stickade med pälstofs.
Ha det fint
Anje