En tur till Fagerbacka

      Fagerbacka i Purmo, ett fäbodställe med sina små gamla stugor, fähus o gärdesgård. Tänk vad man kommer sig för att besöka olika ställen i när regionen, ja det har vi covid-19 att tacka för. Nej jag ärar inte covid-19 utan jag tycker vi är bedrövliga som kan åka land o rike runt för att se och uppleva ett och annat men missar alla små intressanta ställen här omkring.

Visst tänker man ibland att dit och dit ska vi åka o se någon gång men vanligen blir det inte av.

     I dag blev det av och visst, vi har varit dit en gång för länge sen. Den här gången ville vi visst ta en titt men även vandra i skogen också. Det finns ju så enormt mycket skog i Purmo.

     Vi vandrade för motionens skull efter småvägar men även rakt in i skogen. Sent så här års men jag spanade ändå om jag skulle se någon trattkantarell, jag har ju inte sett en enda i skogen i hela mitt liv.

     Så plötsligt fick jag se rätt många av dessa. De fanns lite här o var på ett område men inte i klungor. Tyckte de liknade trattkantareller och de hade ihålig stam men eftersom jag är helt okunnig på svampar så frågar jag här om någon möjligen kan veta om dessa är trattkantareller eller inte. Tänker mig att de i så fall är förväxta, har sett att de plockas rätt små men då jag googlat så kan de tydligen bli stora också. Bilden här är alldeles för ljus.

      Hemfärden blev en extra sväng till den lilla sjön Stipik även den i Purmo. Har aldrig varit dit men nu vet jag även var den lilla sjön med bryggor o grillplats finns. Fiske får ske endast med fluga och mot fiskekort 15e för 12 tim.

      Det han nästan skymma innan vi var hemma igen och då blev himlen nästan knallröd. Lyckas aldrig få den naturliga starka färgen på bild.

      Ha det gott denna fredagkväll. Vi ses.

Lovikkavantar åter igen

     Har haft ett tag väldigt lugnt från stickning men nu så här i slutet på oktober är det väl helt rätt att tänka till inför julen. Så glad jag blev när en o annan tomte visade sig behöva något par vantar till sin säck så nu har jag åter på gång lovikkavantarna.

    Eftersom jag nästan alltid bara stickar enligt en bild eller från mitt eget huvud så har jag ju inget mönster att falla tillbaka på om något inte blir som jag vill. Nu efter att jag stickat Lovikkavantarna från mitt eget huvud har jag tagit mig för att skriva ner en enkel beskrivning med maskantal, varv o dyligt för att sen förenkla lite för mig själv. Olika storlekar kräver ju olika maskantal vilket inte alltid är så lätt att hålla i minnet då man tar i stickningen en liten stund nu och då.

                                                     

     Ulliga gulliga när de är klara. Dessutom finns ju de 100%iga ullgarnen i så vackra färger numera. Har för mig att det mest var naturvit o grå som gällde förr i tiden. De allra första som jag stickade i min ungdom var nog naturvita.

    Alla helgons dag i dag och vi påminns lite extra om de nära o kära som gått bort. En tur till Pedersöre o Vörå gravgårdar blir det nog för oss i dag. Är ju också så stämningsfullt när massor med ljus brinner. Ha det gott alla, vi ses igen en annan dag.

Så grönt ännu trots allt

     Så mycket som är grönt här ännu. Vi går snart in i november och hela jordgubbslandet ser fortfarande riktigt fräscht ut. 

   Inte så påläst om vad som är bra eller dåligt med detta men känns som om höstarna bara blir längre och längre.

                               Bl.a. körsbärsträd o bärbuskar har inte alls gått i vintervila ännu.

    

    Ett par dagar fick vi fascineras av vacker rimfrost här och var. Här är det dillkronor och ringblomsfrökapslar som fått klä sig i rimfrosten som inte höll i sig särskilt länge.

     

      Snart helg igen men halloween firar jag dock inte, kanske för gammal för detta firande. Dock har jag här tre pumpor som tvåan pysslat ihop till mig och det får räcka som en liten färgklick på köksväggen.

      Önskar er alla en skön helg vare sig ni firar eller inte. Vi ses.

Min stickning just nu

    Nästan alltid har jag något handarbete eller liknande till hands ifall lusten att göra något infinner sig sen jag strandat i soffan om kvällarna. Har alltid gillat stickning men har nog inte varit någon stor stickare de senaste 20 åren. Får så lov att rätta mig efter kroppens signaler.

    Tyckte mig nu behöva en ny halsduk så efter någon veckas stickuppehåll så letade jag rätt på passande garn i en låda. Hittade Alice garn som hade denna passande färg. Det kändes helt rätt med det garnet till halsduk. Kom då att tänka att Miami garnet som fanns för något år sen som jag fortfarande har en del kvar borde också passa utmärkt eftersom det är nästan samma garn, bara det att Alice är aningen finare.

      Enkelt mönster blev det, bara tre rät o en avig, mönstret bör gå att dela med fyra. Jag har tidigare stickat detta mönster till halsduk men i alpacka garn vilket också blev bra men med Alice garnet framträder mönster tydligare.

     Tänker mig att kanske kunde jag sticka halsdukar till barnbarnen av de kvarvarande Miami garnen ifall de färger jag har kvar kan gillas. Det kunde ju vara ett sätt att få användning för det sista av dessa garn eftersom både Miami o Alice inte passar så bra att sticka vantar, tröjor eller dyligt av. Alice garnet finns fortfarande att köpa men Miami tror jag inte finns mera.

    Ettan tyckte att hon kunde ha en i vitt men eftersom varken det vita Miami eller det naturvita Alice räcker så blandar jag dessa med två varv av varje och det fick godkänt av mottagaren. 

    Just nu är det roligt att sticka bara detta enkla så nu fortsätter jag så här ett tag.

    Lite mulet men annars ok med rimfrost o ännu på minus. Blir en kort promenad  och lite jumpa, sen får vi se vad resten av dagen bjuder. Ha en bra dag alla, vi ses.

Lite av varje

      Mina finfina orkidé som står just nu i alls in prakt.  Stänglarna är så långa men jag brukar tvinga dem runt i en ring fast i några grillpinnar. Vartefter de växer så hålls de således på lagom höjd.

     Verkar komma fler o fler grenar på alla tre stänglarna så tror den  gillar läget, att stå på köksbordet.

    I fredags tog vi återigen en långpromenad längs Fäboda leden men började vid kaffestugan eftersom det känns mera intressant att vandra på klipporna och längs stranden. Sen vandrade vi leden så långt vi hade lust och vände sen, tog den sedvanliga kaffepausen innan vi vände hemåt. Skön känsla sedan när man fått tillräckligt med utevistelse för dagen.

       

           Här en specialare till tall som verkar stå med rotklumpen ovan berget men någonstans måste den ändå ha fattat greppet.

     Välkommet besök av ettan i dag då hon var på hugget att baka något. I min frys fanns inte en endaste bulle så det var välkommet. Bara lite synd att jag inte hade någon garneringsspruta  eftersom hon vanligen gör så fin garnering. Smakligt till kvällskaffet blev det.

         Lovas regn i morgon så jag har planerat in lite tid vid symaskinen. Vilodag visst men blir rätt tråkigt att slappa hela söndagen då det ändå inte råder någon särskild brådska vardagar heller. 

          Skön helg till er alla. Vi ses.

En av alla promenader

      För att få lite variation i promenader o utevistelse så här års så söker vi oss ibland en bit bort.

    Eftersom vi har många småvägar här runt om så blir det vanligen att jag vandrar här eller där. Ibland behövs ju lite variation ändå så denna gång åkte vi bara en bit bort och stannade vid Vilttorpet o simstranden. 

     Så vackert där med de små "sjöarna". Passar att vandra längs skogsvägarna eller i skogen och runt vattnet.

                      En del små blickfång kan man ju finna lite här och där om man har ögonen med sig

                                              Vackra svampar finns ännu men knappast ätliga. 

     Man måste ju inte gå snabbt alla gånger så att svetten lackar, nej i min ålder får man nog gå i den takt man har lust om än jag nog vanligen försöker få upp pulsen lite. Ibland behöver man så sakteliga spana in allt det vackra det finns ju även så många små blickfång som man missar om man inte stannar upp ibland.

     I skogen så här års pockar ju alla lavar, mossar o svampar på uppmärksamhet tror jag eftersom de bjuder mig på sådan njutning att få beundra

     Denna dag nästan spegellungt på simstranden. Vi satt där en god stund, bara njöt och inga älgflugor störde. En bra dag.

      I morgon blir även en fin dag om vädermakterna håller vad de lovat.

                               Allt gott till er. Vi ses.

Lovikkavantar

För en gångs skulle är jag ute i god tid inför julförsäljning och då blir det knappast några julmarknader eller öppet vid hantverkarboden i år. Får bara vänta och se hur det blir vid hantverkarboden, allt beror ju på coronaläget.                                                                                                                                             

Jag har då snöat in lite på lovikkavantar, gillar verkligen att sticka dessa. De är stickade i 100% ull och kardade både inne och ute. Har sett att det är rätt vanligt också med okardade vantar men just detta att de är kardade även inuti ger extra värme.

    Jag har alltid älskat lovikkavantar så under min livstid har jag då och då stickat något par till mig själv och även julklappar, alla var de dock okardade. 

    En gång i tiden såg jag i en affär ett par lovikkavantar som var kardade och jag blev helförtjust trots att de inte var handstickade. På den tiden åkte vi lite slalom så jag införskaffade mig de fina vantarna och fattade då att de gav extra värme just för att de var kardade, därav kardar jag alltid dem numera. 

    Skön söndag till er alla. Vi ses.