fredag 31 juli 2020

En tripp till Ranua

Fjärde trippen med husbil denna sommar gick till Ranua dit vi inte varit på många år.
        Vi hade egentligen tänkt oss senare på en vandringstripp söderut men eftersom det i år fanns gott om hjortron och min svåger fick en snilleblixt om att vi kunde ju sätta kosan norrut istället och hjortronmossarna. Vi var inte sena att nappa på den idén. Bilden här av den "stackars" renen med sina väldiga horn, ja jag tyckte faktiskt synd om den att bära på något så stort på sitt huvud.

         Här fricampade vi på ett kalhygge vilket bjöd oss på gott om solsken och myrar runt omkring. Vi träffade där på en ortsbo som berättade att hjortronsäsongen började för ca två veckor sen, således var vi rätt sent ute.
    Svårt att fatta att hjortronen kan vara tidigare mogna så högt uppe än hos oss men så var det.  Hjortron fanns det ändå ganska gott om men märk väl bara på vissa ställen så det gällde att hitta rätt.

    Vi som inte är särskilt vana att vandra i dessa trakter så fick nog bara dyka in på någon mosse och hoppas på tur.

  Sista dagen hade vi dock den bästa turen för då fann vi det mesta. Blev tillsammans ca 13 l för gubben o mig så vi var helt nöjda. Nästa dag skulle det regna så vi planerade att styra kosan hemåt.

  Fricampade även denna natt och då invid Oijärvi, så vacker plats med både simstrand o grillplats. 



   Sen middag full av njutning, vad kan vara trevligare än att få äta ute i det fria. Har skattat gott åt en kommentar jag fick på facebok om min matportion som lydde: ser att du är matfrisk. Ha,ha,ha ja vandring på mossen tar ju sitt men försvarade mig med att mycket på tallriken är ju av den "gröna" sorten.
                            Här syns min man, syster yngre med man njuta det sista invid Oijärvi.

   Väl hemma väntade många godsaker. På köksbordet låg en påse med toppiga goda små tomater som min ena sonhustru själv odlat. Så gott jämfört med de butiksköpta.

   Körsbären som började bli röda innan vi for var nu mogna och jag var överlycklig att något alls fanns kvar. Vi hade inköpt en tygfågel som flyger o far när det blåser och den måste nog ha hjälpt till att hålla trastarna borta. I kväll fick jag plocka ner fyra liter körsbär och det hör inte till vanligheten.
    Det blev åtta askar som hamnade i frysen som vi skall ha som godis till vintern. Det bästa sättet att använda körsbär är att sen tina dom så de är halvfrusna, de är jättegoda att bara mumsa på så där. Det finns ju så mycket andra bär man kan använda till sylt och saft att jag näns inte använda körsbär till detta.  
    Bråda tider stundar när bären mognar. Blåbären står ju på tur men ingen panik med dem ännu bara bra att de får mogna lite till.
    Skön helg önskar jag er alla. Vi ses.


torsdag 23 juli 2020

Årets hjortron

    Hej igen får jag väl säga. Mina inlägg kommer lite sporadiskt så ibland blir det ofta och ibland längre emellan. Ni förstår att just nu är jag så lycklig över de vackra hjortronen vi fann här i trakten att jag måste bara få visa dem.
    Det är ju så sällan det kommer någon mängd av hjortron här  att vanligen förväntar man sig inget alls.
     Syns ju på nätet nuförtiden hur det är med bärskörden så därav kom vi oss en vända till skogs.
     Hela 4 liter fick vi tillsammans av skogens guld. Tur att gubben är lite rappare i vändningarna med bärplockandet numera fast vi var tvärt om förr i tiden. Bra att det också går att krypa på mossen, bättre så än att avstå från allt som är roligt.
    Måste och handla nu och sen tänker jag smaska på hjortron kvark som är sååååå himla gott.
                        Hej svejs till er alla, vi ses.

tisdag 21 juli 2020

Blommor längs vägen


     Längs min vanligaste promenadväg brukar det finnas många blommor att beundra, ja ända till dess att vägrenarna slås. Skulle jag få bestämma skulle inte dessa vägrenar slås förrän augusti infaller.
                                                                              Nysört
 Trots att denna slåttermaskin redan varit igång så sticker en hel del blommor upp ur dikena, dock inte lika vackert som det var före slåttern.

                                                                           Renfana

                                                                            Mjölkört

                                                                          Kardborre

                                                                        Rödklöver

                                                                        Älggräs

                                                                             Fibbla

                                                Denna lilla nästan osynliga vet jag inget namn på.
   Dessutom fanns visst rölleka, praktlysing, vitklöver kråkvicker, käringtand o annat vilka jag inte har någon bild på.

        Videre på min promenadväg går jag varje gång och beundrar vildvinet upp efter väggen vid Storbackas snickeri. Ser framför mig redan hur vackert detta vildvin ska bli när höstfärgerna sätter till.

      Eftersom vi bor mellan två åar så vart jag än går skall jag över en å. Nu står där nästan helt stilla så inte mycket att orda om där, några näckrosblad syns ju alltid.

     Har åskat och regnat här i dag men fortfarande varmt. Jag har varit så trött hela dagen att jag inte gjort mera än jag måste, lagat mat förståss. Har flera gånger tänkt mig till symaskin men aldrig kommit så långt så denna dag fick bli en riktig latmansdag för mig, även det går väl an någon gång.

      Jag är så glad att någon ännu orkar läsa min blogg. Att jag kan följa hur många som tittar in gör sitt till att jag fortsätter blogga så hjärtligt tack för era besök. Skön kväll till er alla.









söndag 19 juli 2020

Dagens släktträff

     I dag var vi bjudna på en liten släktträff vid Huvudsjön i Esse.  Eftersom jag har för vana att inte nämnvärt lägga in bilder på människor så kommer inga bilder här på syskonen Joskitt med hälfter.
     Denna vy som vi hade utsikt över får stå för denna trevliga dag.
     När man träffas sällan så blir det mycket prat och ofta glada skratt. Inga tråkmånsar inte, alla var på gott humör så det blev massor med skoj o skratt.

                                  Tack Doris för denna trevliga dag och allt gott du bjöd på.


      Kvällen är sen men ännu skall jag sticka några varv. Trots att sommarvärmen ännu är skön går det an att sticka i ullgarn för kallare tider lär ju ändå komma.
            Ha det gott, vi ses.

tisdag 14 juli 2020

Ett-års kalas

       För precis en vecka sen firade "minstingen" vårt yngsta barnbarn ett år.  Han är alltid så go o glad och håller precis på att börja gå. Ni ser hur stolt han är när han tog sina första steg.
     
Så behändigt med en 11-årig storasyster som älskar att baka.  Tårtan var så god och dessutom glutenfri så den passade alla.
   Det värmer i farmors hjärta när man ser barnbarnen måna om varann. 

   I morse började jag städa ett hörn av uthuset. Där är nämligen bara mina grejer såsom blomkrukor, lådor, redskap och allt annat som hör till odlandet. När solen sen började skina tänkte jag nästan avbryta det hela men vilken tur att jag orkade en timme till med munskydd och svetten som lackade. Nu är jag ju jättenöjd och sitter på trappan och njuter.  Visst, ett hus har ju fyra hörn så det finns bra mycket mera att röja men det lär bli någon annan kulen dag. 
    Önskar er en skön kväll i det efterlängtade solskenet. Vi ses.


söndag 12 juli 2020

Min 40 år gamla rosbuske

    Min fina, fina rosbuske som blommar med rosa blommor och doftar underbart. Den är från en riktigt gammal sort eftersom jag fick en liten del av en granne för si så där 40 år sen och då hade den redan funnits länge före det.
    Den har rosa dubbla blommor som ni ser, doftar ljuvligt och busken blir ca 1,5 m hög. Jag fråga på en trädgårdssida på facebook om någon visste namnet men ingen har hittills meddelat namnet på den, däremot var det fler som hade likadan. Nu undrar jag ifall någon här kunde veta namnet på den så hör gärna av er.
     I 40 år har den således varit namnlös här men nu plötsligt skulle jag gärna vilja veta namnet på den. Kanske har jag inspirerats av alla intressanta trädgårdssidor.

     Efter en enkel städning i dag så hämtade jag in en bukett av denna väldoftande ros.

     Jag är nog ingen hejare på rosor men de ljusrosa sköter sig själv. Nu har jag en annan vacker rosbuske som utvecklade sitt allra första blom i dag. Alldeles mörk rosa, så vacker och speciell tycker jag. Nu väntar jag bara på att även den vita Louise Bognet rosen också skall slå ut i blom, alltid något intressant att vänta på.
     Sen lördagskväll och jag skall söka mig till kojs. Ha det gott alla som kikar in.

torsdag 9 juli 2020

Tredje trippen denna sommar

    En vecka lång blev vår tredje tripp med husbilen. Känns faktiskt som om vi redan hunnit en hel del denna sommar. Ni vet, det där som heter nyhetens behag. Jag så är det nog, väldigt trevligt att få styra kosan dit man vill.
   Syster yngre och jag smidde planer på att denna gång åka österut trots att vi nog båda paren varit ditåt tidigare men det var ju så länge sen. Vi strålade samman i Tuuri men ingen av oss var något köpsugen så där blev besöket kort,  nästa anhalt blev en vända till Olofs borg men även där blev besöket snabbt eftersom vi tidigare sett detta mera grundligt.


    Vi strandade ett par nätter vid campingen i Punkaharju. Åkte över åsarna som är så speciella och alla tänkte vi till lite på utflykten vi hade tillsammans alla fyra för 47 år sen. Ja vi var unga, även-
tyrslystna och lyckliga att få åka iväg med pappas bil. Punkaharju känns ju inte så särskilt långt borta i dag som det gjorde då.
    Vi besökte nu också Johanna Oras utställning och atelje som finns nästan invid campingen. Dessutom finns det lilla sommarlandet också invid cmpingen där barn verkar ha rätt skoj i vattenrutchbanor och dylikt.

    Vi fortsatte till Koli, tog oss upp på berget där utsikten var så enorm. Vandrade lite efter stigarna som trampats upp så det var bara att välja hur långt man ville gå. Där var många turister som njöt av den fina utsikten.

                          En jättestor myrstack uppe på berget men bilden ger inte rättvisa här.

     Från Koli fortsatte vi upp efter Pielinens vänstra sida. Där finns ju även öar i den stora sjön så vi tog en avstickare till Hattusaari och Pallasmaa. Till Hattusaari kom vi över med landsvägsfärgan men till Hattusaari fanns broar där det var väldigt vackert.

    På väg tillbaka från Hattusaari fann vi en passande plats att sova i bilarna men tiden var nog inte den rätta på dygnet så vi drog videre.

    Bomba har jag sett tidigare och gillar det inte alls med de mörka och dystra färgerna som jag tycker förstärks med de små fönstren men är man nu uppe i Kuhmo så varför inte ta en titt ändå, vi var ju faktiskt fler i sällskapet än jag. Bomba var ännu stängt men skulle öppna ganska omgående.

      Det jag beundrade mest vid Bomba var nog denna lada men jag har ju sen tidigare en för kärlek till gamla stocklador.
    Vi fortsatte ännu till Vuokatti och njöt en stund av utsikten. Ser man på hoppbacken känns den närmast livsfarlig men den är säkert bygd på rätt sätt.  Bara mina egna konstiga funderingar.


                              Matrast behövs var man än är så här blev det invid en liten sjö.

    Vad jag saknade mest på denna resa var ställplatser att sova på. Man kan ju läsa rätt mycket på nätet om alla ställplatser som finns i Europa men här saknas verkligen såna. Vi både bodde på campingar och också fricampade. Att fricampa ut i naturen känns för mig helt rätt eftersom jag inte gillar campingar fullt ut. Det bästa på denna resa friheten, alla vackra sjöar och fricampandet, det sämsta regnskurarna.
    Vilken tur att syster yngre också blivit mer reslysten på gamla dar. Smäller rätt bra så här långt när vi får gubbarna med. 

     Ha det gott alla som kikar in, vi ses.