torsdag 9 juli 2020

Tredje trippen denna sommar

    En vecka lång blev vår tredje tripp med husbilen. Känns faktiskt som om vi redan hunnit en hel del denna sommar. Ni vet, det där som heter nyhetens behag. Jag så är det nog, väldigt trevligt att få styra kosan dit man vill.
   Syster yngre och jag smidde planer på att denna gång åka österut trots att vi nog båda paren varit ditåt tidigare men det var ju så länge sen. Vi strålade samman i Tuuri men ingen av oss var något köpsugen så där blev besöket kort,  nästa anhalt blev en vända till Olofs borg men även där blev besöket snabbt eftersom vi tidigare sett detta mera grundligt.


    Vi strandade ett par nätter vid campingen i Punkaharju. Åkte över åsarna som är så speciella och alla tänkte vi till lite på utflykten vi hade tillsammans alla fyra för 47 år sen. Ja vi var unga, även-
tyrslystna och lyckliga att få åka iväg med pappas bil. Punkaharju känns ju inte så särskilt långt borta i dag som det gjorde då.
    Vi besökte nu också Johanna Oras utställning och atelje som finns nästan invid campingen. Dessutom finns det lilla sommarlandet också invid cmpingen där barn verkar ha rätt skoj i vattenrutchbanor och dylikt.

    Vi fortsatte till Koli, tog oss upp på berget där utsikten var så enorm. Vandrade lite efter stigarna som trampats upp så det var bara att välja hur långt man ville gå. Där var många turister som njöt av den fina utsikten.

                          En jättestor myrstack uppe på berget men bilden ger inte rättvisa här.

     Från Koli fortsatte vi upp efter Pielinens vänstra sida. Där finns ju även öar i den stora sjön så vi tog en avstickare till Hattusaari och Pallasmaa. Till Hattusaari kom vi över med landsvägsfärgan men till Hattusaari fanns broar där det var väldigt vackert.

    På väg tillbaka från Hattusaari fann vi en passande plats att sova i bilarna men tiden var nog inte den rätta på dygnet så vi drog videre.

    Bomba har jag sett tidigare och gillar det inte alls med de mörka och dystra färgerna som jag tycker förstärks med de små fönstren men är man nu uppe i Kuhmo så varför inte ta en titt ändå, vi var ju faktiskt fler i sällskapet än jag. Bomba var ännu stängt men skulle öppna ganska omgående.

      Det jag beundrade mest vid Bomba var nog denna lada men jag har ju sen tidigare en för kärlek till gamla stocklador.
    Vi fortsatte ännu till Vuokatti och njöt en stund av utsikten. Ser man på hoppbacken känns den närmast livsfarlig men den är säkert bygd på rätt sätt.  Bara mina egna konstiga funderingar.


                              Matrast behövs var man än är så här blev det invid en liten sjö.

    Vad jag saknade mest på denna resa var ställplatser att sova på. Man kan ju läsa rätt mycket på nätet om alla ställplatser som finns i Europa men här saknas verkligen såna. Vi både bodde på campingar och också fricampade. Att fricampa ut i naturen känns för mig helt rätt eftersom jag inte gillar campingar fullt ut. Det bästa på denna resa friheten, alla vackra sjöar och fricampandet, det sämsta regnskurarna.
    Vilken tur att syster yngre också blivit mer reslysten på gamla dar. Smäller rätt bra så här långt när vi får gubbarna med. 

     Ha det gott alla som kikar in, vi ses.
     
    

                   

Inga kommentarer: