En strimma ljus

 

Dagarna så mörka så här års att ibland känns det som om det inte varit någon dag, bara morgon, kväll o natt. Likaså  har jag känt mig den senaste tiden. En flunsa som tog grepp om mig rejält har bromsat mig en hel del. En och enhalv vecka och hostar som en tok ännu. Kunde tro att detta var corona men icke, har testat.

     Ibland kommer en strimma ljus rakt in i mitt o barnbarnens pysselrum och denna strimma är nog så behövlig. Har passat på någon stund att måla fler ljus för att fylla på vid Hantverkarboden men orken tryter rejält.

   Också några varv då och då på Lovikkavantarna och tänka sig, jag har fått hjälp med kardningen just nu.

    Två dagar delade jag med gosse 3 = minstingen eftersom han var lika flunsig och down som jag. Lite förgyllande att få tiden att gå, vi sov middag båda två.

     I går åkte jag med mannen till skogen när han letade julgran. Jag behövde lite frisk luft och tycker att man måste bara ta sig ut för att få orken igen. Även en promenad i dag så nu märks en strimma ljus i denna flunsatunnel.

    Hoppas ni alla har det bra, vi ses igen en annan dag.

Marcs Gård i Purmo

        Så länge jag tänkt mig att besöka Marcs gård någon gång när de har öppet men som allt annat vill det aldrig bli av. I dag blev det i alla fall när de har öppet inför julen.

        Ett vackert litet hus mitt i skogen där det säljs honung i olika smaker och bivaxljus i alla möjliga former. Allt från deras egen tillverkning. 

        Passade på att testa några smaker men blev sist och slutligen inköpt den traditionella eftersom det mest är mannen som använder honung men även  i vår mat.

      Bivaxljus i alla de former och väldigt vackra med lite glitter i så här inför julen.  Som ni ser, granar, tomtar, änglar, blommor, julkrubbor.

          Det lilla extra var nog granen som öppnade upp sin julkrubba. Syns inte det bästa här men desto bättre där på bordet.  

     Så vackert inrett hus där vi bjöds på kaffe/glögg o pepparkakor.  I  kakelugnen sprakade brasan varmt o skönt.  Lägg märke till på bordet stod en vacker julprydnad med mossa, enris o en vacker gran i bivax. Krukan bestod av en gammal stekpanna. Denna idé manade mig att köpa en gran att sätta tillsammans med renen som jag skall ha i min julprydnad.

    Biodlaren själv berättade gärna om bina till oss nyfikna besökare.

               När vi åkte hem började skymningen lägga sig och himlen färgade sig så vackert.

                            På många ställen där inte blåsten tagit sitt var träden ännu fulla av snö.

    

     En lyckad utflykt för dagen påminner om att vi nog borde bli varse de små pärlorna i bygden. 

     

     Skön helg till er alla, vi ses.

    

Vinterbilder

      Kallt, kallt, -16,4 just nu. Brrr ingen fröjd med kölden så bäst att fokusera på det vackra. Visar några bilder från i går då jag kom ut på promenad trots -14. Brukar ha gränsen vid -10 - 12 men i går var så vackert att jag bara måste ut en kort, kort promenad. 

    Vackra blickfång längs vägen. Inte helt lätt att stå utan vantar med kameran i hand, därav inte de skarpaste bilder blev det med mina darrande händer.

Solen sken lågt på himlen så bara man orkar "pylta" på sig varma kläder går det ok med kölden en liten stund.

            Och så otroligt njutbart när man kommer in igen i stugvärmen. Dessutom är man ju både piggare och även nöjd med sig själv att man inte helt låter motionerandet gå i stöpet för att vintern är här.

      Jag tackar min lyckliga stjärna för att jag är född till pysslare/hantverkare för jag vet inte hur jag skulle klara våra långa vintrar annars. Alla dessa mina sysselsättningar går ju bra inomhus.

     Väl inkommen satt jag här nöjd och målade på mina ljus. Solen gömmer sig bakom granarna här men om en månad börjar den stiga igen ifall den vill visa sig. 

     

      Vill nu en gång säga stort tack till er som kikar in här och läser min blogg. Jag är själv väldigt förvånad att ni ofta är så många. Har man en blogg så vill man gärna att någon läser den och jag vill faktiskt inte sluta blogga. Vet att ibland är det långt mellan mina inlägg och ibland kommer de ofta men det är just så jag vill ha det, alltså när andan faller på. Hjärtligt, hjärtligt tack till er alla. Vi ses.

      

Lilla jul

         Och så är det lilla jul igen. Såå otroligt vackert när vi fick snö och snö hör ju julen till känns det som.

       Pepparkakor blev det här i år, inte illa eftersom det vissa år inte blir av numera. 

     Röd höstglöd med glitter i bladen och vackert med snön utomhus, vad mer kunde behövas för att må bra.

    Jo god mat, inget särskilt men gott med lövbiff, potatis sallad och ett glas rött efter att vi varit på inkastningsrunda till barnbarnen. Mannen som stod för inkastningen blev fast i år av gossen H som stod på vakt eftersom han misstänkte sin farfar redan i fjol. Nu var det således bekräftat att lilljultomten det var nog farfar det.

    Kanske fortsätter kvällen med lite stickning framför TV:n och det är ju bra ibland det med. Hoppas ni alla mår bra och har det gott. Önskar er trevlig lilla jul så här sent om sider. Vi ses igen en annan dag.

Mjuk och skön barntröja med luva

       Senast när gossen T var här hade han sin sköna tröja på som jag tycker ser så gosig ut.  Snabbt fram med kameran eftersom jag gissar att många av mina följare här även är intresserad av stickning.

     Nu är det ju inte jag som stickat denna utan hans mamma har gjort detta. Den är stickad i Sandnes Kos, ljuvligt mjukt garn och här en helt ljuvlig gosse inuti tröjan.

                             Knäppning vid ena sidan som antagligen mest är som prydnad

      Fickor frampå som jag tycker ser så käckt ut. Fin tröja på go gosse.

      En gång i tiden när mina pojkar var små hade även jag stickat tröjor med såna fickor som var inne just då. Allt kommer igen brukar det heta om än med en del förändring. 

     Våra fem barnbarn har vuxit till sig så nu känns det som om jag är tvungen att förändra benämningen på dem här. Jag brukade kalla flickorna för ettan o tvåan och gossarna för lilleman, lillelilleman och minsitngen. Från och med nu är flickorna T och N och gossarna gossen H, gossen T och gossen K. 

     Skön kväll till er alla så här mot slutet av veckan, vi ses.

      

Vetedynor och annat tidsfördriv

       Långt från senaste inlägg nu känns det som men ibland blir det bara så. Gillar nämligen inte de där orden "jag hinner inte" eftersom vi alla har lika mycket tid att spendera och förstås prioritera. Särskilt som pensionär har vi ju möjligheten att prioritera och jag tycker jag prioriterat så rätt "ha, ha,"då jag varit på hantverksmässa, haft barnbarn, sytt vetedynor och traskat på för motionen.

    Vetedynorna börjar jag med att trycka fjärilen på tyget för att få dem en aning vackra också.  Det blir två modeller en längre och en mindre.

    Att jag kom till skott med dem nu är nog att jag skall på marknad vid Juthbacka i Nykarleby på söndag. Min endaste julmarknad numera eftersom de allra flesta är utomhus och passar inte mig mera.

     Sen finns ju mina vetedynor också vid hantverkarboden i Jakobstad. Ibland har vi ju ont här och där och då kommer ju vetedynan väl till pass. Mina egna kommer till användning varje kväll eftersom de lättar på spända muskler och således minskar värkmedicin. 

     Lite krassliga gossar har förgyllt tiden några dagar men som ni ser inte så värst krassliga.

     Minstingen som kikar på en gråsparv som flög i fönstret och sitter helt stilla på verandan för att hämta sig. 

    
Förra helgen var vi till hantverksmässan i Tammerfors. Som jag njöt då jag äntligen fick njuta av vad alla andra gjort och även botanisera i allt material. Vi var två par och övernattade med husbilarna vid Ideapark. Till mässan åkte vi redan innan de öppnade och vi fick parkering nära hallarna. Aldrig har jag känt mig så avslappnad på denna mässa för det brukar alltid vara bråttom de fem timmar bussen  stanna där. Denna gång gick vi några timmar, tog lång avslappning o kaffepaus i husbilen och sen gick någon timme till. Åkte hem först nästa dag så det blev en riktig minisemester. Mässan sätter verkligen igång energiknölarna hos mig tycker jag.

Fredag eftermiddag nu och jag skall ta mig för att göra ett par lovikkavantar klara. Skön helg till er alla, Är någon av er till Juthbackamarknaden så kom gärna och säg hej. Vi ses.



 

Loppisfynd

      Att gå på loppis känner jag som ett nöje att förgylla tiden med. Dessutom ett väldigt billigt nöje eftersom det inte ofta händer att något stannar i min hand. Ibland händer det visst och så blev det i går när vi var till Kokkola. När mannen har andra ärenden, ja då njuter jag av att gå en stund på loppis.

     Ibland kan man finna något man aldrig skulle hitta på en vanlig affär. I går fann jag dessa stickade dukar och då i linne som är så stabilt material.

    Det jag inte fattar är att någon säljer nystickade dukar den större för 5e och två små för också 5e. Jag som själv är hantverkare vet att det tar tid att göra olika saker och dessutom vara noggrann i det man gör.

     Antagligen är det inte hantverkaren själv som sålde dessa dukar utan någon annan som inte tänker efter vilket jobb att sticka, spänna o stärka dukarna. Jo som vi människor är så var ju jag bara glad ändå att få inhandla dessa fina dukar. Högaktar de som kan denna grej att sticka dukar för det behärskar inte jag eller har tålamodet till detta. De är så himla fina.

      Nu tycker jag mig ha väldigt fint på vardagsrumsbordet med dessa dukar, vacker orkidé och till råga på detta ännu ett loppisfynd i form av dessa små lysande bollar i mannens fina avskedsskål som han fick från sitt jobb vid inträdet i pensionsåldern.

     Mulet, kulet, mörkt och grått så dagen fortsätter inomhus tror jag. Utan sysselsättning blir jag då aldrig men kreativknölarna vägrar samarbeta ibland. Hoppas mannen tänder brasan i kväll, då blir det att sticka lovikkavantarna och slänga en blick då och då på mitt "fina" bord och brasan. 

     Ha en skön helg, vi ses.