Äntligen något klart

     Rätt nöjd med mig själv just nu när några av de liggande arbeten äntligen blivit klara. Gissar att det finns många av er som känner igen sig med att det är så lätt att börja på något nytt än att sen få det klart.

   Påbörjade för mer än ett år sen denna lilla sjal som är av något konstigt garn som jag köpt en gång vid Kangas-aitta. Det är väldigt fint men med nippor i liknande bouclegarn. Passar nog inte till vad som helst men till en sjal eller halsduk är det helt ok. Jag har Allt o lite till att tacka lite för att min sjal blev klar för när jag såg hennes vackra sjal i ett tidigare inlägg så tog det mig att ta tag i min. Det smittar ju liksom av sig som tur är.
                                     

     Min sjal blev stickad i rät,rät,rät och av bekvämlighets själ så blev udden virkad helt på måfå med bara stolpar, tredubbel stolpar och med rätmaska emellan.

     Sen har jag ju grejat till några par pippivantar o sockor men av någon anledning blev dessa lite för små till barnbarnen så därav tänkte de aldrig bli färdiga.

    Tavlorna har inte legat o skräpat så väldigt länge. Jag hade gjort några till Juthbackamarknaden och testade om någon alls skulle gilla dem och se flera st blev sålda så nu fyller jag på mitt minilager lite till de två julmarknaderna jag tänkt vara med i.

        Rätt skoj att hålla på med lite olika saker, det hinner ju inte bli för tråkigt då.
Nu på hösten är det ju dessutom riktigt roligt att titta in på alla möjliga hantverksbloggar och se vad andra har för sig. Verkar nog som om kreativiteten flödar mera inför julen än efter den.
     Säger hej svejs till er för denna gång och hoppas ni kikar in igen här. Tack för alla besök o kommentarer. Vi ses.

Kunde aldrig föreställa mig vitt

     Nej om jag tänker långt tillbaka i mitt liv kunde jag aldrig föreställa mig att jag någonsin skulle gilla vitt i min inredning men det gör jag ju faktiskt. Månne det beror på att vi blir påverkade av inredningsprogram, tidningar och även av varandra.

    I dagsläget tycker jag att vitt är snyggt, lungt och rogivande om än med någon färgklick här och där.

    Dessutom, jag som brukade nästan avsky allt gammalt blev helt till mig när jag fann en notbok på loppis från 1928.  Tala om att ändra sig.

    Här ser ni vad den blev till men skulle jag rent av snubblat över den på något loppis för några år sen skulle jag aldrig ens ha sett den. Rätt kul att tiderna förändras och att man själv även kan förändra sig.

  På sjuttiotalet var det bl.a dessa färger som gällde eller rättare sagt såna här starka färger vilka de nu än var. Dessutom var ju även alla väggar färgstarka och det är faktiskt något som jag skyggar för i dag.

 
Eftersom både den gula sängen och den gröna matstolen är i användning här någon gång ibland så kom jag att tänka på hur i himlens namn kan man köpa såna här färgstarka möbler men det är ju alltid trenderna som svänger.
   Hur tråkigt skulle det inte bli om alla hade endast vitt och svart i hela sitt liv eller alldeles knalliga färger. Förändring är ju rätt nödvändigt för att allt inte skall bli för tråkigt, dessutom är vi ju begåvade med olika smak. Om vi här i huset än  en gång kommer att gilla färgstarka väggar eller dyligt det återstår att se men ett är säkert att den röda tråden här är vit just nu.

   En trevlig söndag med pysslande småflickor och på kvällskvisten en del vuxet prat är till ända.
Önskar er allt gott alla ni som kikar in. Vi ses.
 
 

Tovning

   Att tova med nålen är rätt intressant och även känns varmt och mysigt i den mörka ruskiga tiden vi befinner oss i just nu. Därav tog det mig att rota i mina lådor med ullen, man bör ju åtminstone veta vilka färger där finns.

   Där fanns även detta grytunderlägg som jag gjorde en gång bara på eget bevåg. Visste inte om det passade att sätta en varm gryta på ull eller inte  men det gjorde det visst.

   Jag pickade ihop en grå platt rundel och sen råkade det bli en solros som jag sen pickade dit. Roligt och enkelt vill jag säga och det har fungerat i flera år som grytunderlägg men av någon anledning har det igen hamnat i ulllådan. Antagligen har jag tänkt göra fler men aldrig blivit av.

    I går tog jag mig samman och fixade till den gamla anslagstavlan som jag har i mitt syrum. Hade planer på att tapetsera den med en tidning från 1928 men det pappret var så skört att jag lyckades inte få det snyggt.

   Då måste jag tänka om och då fick det bli denna tapet som fanns kvar från att sonens familj byggde hus. Det blev helt okej kanske t.o.m. snyggare med lite ljusare färg.

   Regn o rusk här men på en kort promenad regnar jag knappast bort så det blir nästa steg på denna dag.
      Önskar ni alla får avnjuta en mysig helg. Jag själv tänker njuta den med lite kreativitet, pyssla med barnbarn och antagligen sitta framför brasan och även tv:n.
                     Vi ses.

Kangas-aitta och hantverksmässa

    På väg till hantverksmässan i Seinäjoki kör vi förbi Kauhava där Kangas-aitta finns så varför inte ta en avstickare dit på samma gång.
    Nu håller de på att byta namn till Lankava Oy och det bästa av allt är att när man går in på Lankava.fi så står där också på svenska. Även olika mönster får man köra ut på svenska.

    Alla dessa idéer som jag nu visar är därifrån  Virkad av de tunnare mattrasorna är denna goa nalle som var större än en bebis.

                                            Limefärgad pläd stickad i samma material.

      Dessa mattor vågar jag inte säga mycket om än att de tilltalar mig. Jag vet särskilt inte mycket om vävmaterial  därav låter jag detta vara osagt.

                                                    De virkade mattorna är i trikootrasor.

      En hel del stickade  grejer och en hel massa härliga garn men här rördes så mycket folk att det var inte speciellt lätt att få något foto taget.

    Väskor i olika modeller. Den gröna i trikootrasor men jag minns faktiskt inte materialet i den svart-vita.
 
    Hade föresatt mig att min egen väska skulle vara tom när jag åkte därifrån men se det var den icke. Nu tänker jag inte visa er vad jag köpte för det kan ta rätt länge innan det blir till något men det kliar i mina fingrar.
    Från mässan i Seinäjoki har jag inga bilder eftersom det inte är så passande att springa runt och ta foton. Eftersom det är en säljmässa så bör man ju fråga om lov så det fick vara. Därifrån  kom jag lyckligtvis ganska tomhänt  trots att där fanns väldigt fina saker och även gott om material.

   Lite över en månad till nästa mässa som då är i Tammerfors. Söndagen den 16/11 åker vi från Hantverkarboden kl sju på morgonen. Denna mässa är ju mycket större, faktiskt nästan för stor för att hinna gå igenom på en dag. Kan visst nämna att även ickemedlemmar är välkomna med, det är bara att anmäla sig till Hantverkarboden.
   Varje år ser jag fram emot dessa mässor för visst är det roligt att hitta på och göra olika saker själv men även väl så roligt att få se allt fint som andra gör.

    I dag var vi på mossen för att leta tranbär men se det blev inte nämnvärt av det. Vackert väder men nästan inga bär, faktiskt det allra minsta jag sett något år. Piknik på mossen i solskenet, det blev höjdpunkten för i dag. Hoppas ni alla fått njuta av solsken och annat trevligt. Ha det alldeles gott så ses vi här igen en annan dag.
 
 

Städning nära hantverk

     Hör möjligen städning ihop med hantverk? Det är ju bara dammsugaren som förenklar det hela lite grann. Jag bara undrar eftersom jag menade från början att denna blogg skulle mest innehålla hantverk och nu skriver jag även om städning.

     Jag säger puh, nu är det äntligen klart att vi har ett något så när rent hus efter den sköna sommaren som inte alls bjöd på intresse för städning.  Ja jag vet, det är nu inte bara jag som  har denna städpiska efter sig  men nog är det ett "jädrans" skitjobb. Jag som städade och städade som yngre skulle helst anställa en städerska nuförtiden.  Inget förskönande här inte som  ni ser.

 Lite mörk bild att ta mot ljuset men ni ser ändå att detta är mitt köksfönster.

     Adventskaktusen tackar mig för att den fått stå ute i skym undan solen med att börja blomma redan.Hoppas bara den kommer igen till julen. Jag såg faktiskt att de hade kaktusar i blom vid prisma så kanske har de inte fått någon behandling heller.

    I vardagsrummet kom flossamattan in och en pläd i matchande färg införskaffades. det gamla bordet får fortfarande stå trots fel färg och naggad i kanten. Gillar det fortfarande mycket eftersom tidningarna ryms dit under och inte skräpar ovanpå.

     Även i vardagsrummet finns dessa prydnader som jag är så förtjust i. Damen och hunden är från loppis och lyktorna är från Selected by house.

     Två hobbyrum, ja visst är jag bortskämd men har man två utflugna söner så blev det två rum extra i detta hus. Mannen har ju sitt hobbyrum i garaget när så behövs.
     Här är utsikten från mitt målarrum men här pysslas också med barnbarnen så det kan vara en salig röra ibland.

 Hade väl lite på väggarna där så jag satte upp några av böckerna som prydnad.

      På ett loppis råkade jag fynda en snygg ram och då kom en akvarell som jag målat för längesen upp. Den har bara legat och skräpat i en påse tidigare. Kan nämna att den är målad från ett inköpt kort så det är inte min bild från början.

     Här väntar några riktigt gamla tidningar på att bli någonting extra. Ni ser att det är Vårt Hem från 1928. Jag har själv aldrig hunnit uppleva den i tryck men den är faktiskt väldigt intressant. Väl skört papper att göra något av så jag får vara försiktig.

      Utsikten från mitt syrum, ni ser att jag har koll på vad som händer på gården. Hoppas bara att jag får ro och intresse att sitta här någon stund nu. I morgon far syster yngre och jag till Seinäjoki mässan och där brukar det börja klia i fingrarna. Dessutom skall vi ta en avstickare till Kangas Aitta i Kauhava så jag tror det blir en rolig dag.

    Jag säger då bara tack, tack snälla ni för att ni troget tittar in och dessutom sätter en o annan kommentar trots att det varit lite lamt med inlägg.
     Hej svejs till er alla och ha det så gott.

September fröjd

    En midsommarbukett i september kunde man säga. Plockade denna på min motionsrunda för några dar sen strax innan frosten gjorde sitt riktiga intåg här.

                               Den var så fräsch och fin och gladde mig i tre till fyra dagar.

    I kväll fick vi avnjuta tårta när tvåan hade sitt två års kalas. Barbie fick sin kjol av marsipan och hela tårtan smakade ljuvligt. Nu åt vi ju inte upp hela dockan men inte mycket kvar av kjolen när vi alla gått lös på den.
    Helt otroligt så fina och skojiga tårtor dom gör nu för tiden.  När jag var som mest i full färd med tårtbakning var det oftast grädde som gällde.

   Så återigen blir det pippivantar. Lite tjatigt nu med dessa men ännu håller jag på att fylla frysen (inte med pippivantar)och som ni alla andra säkert har den här årstiden så finns det massor att göra, så även för mig. Känns som om kreativiteten flugit sin kos men den kommer, var så säker. Nästa lördag är det hantverksmässa i Seinäjoki och efter att man kikat runt på någon mässa brukar det börja klia  fingrarna.

    Nu tänker jag ta i min pippistickning en stund innan det blir inpå småtimmarna. Ha det alldeles gott. Vi ses.

Hemavan forsättn.

    Dag tre åkte vi igen upp med norrliften. Vilken tur att den är igång så här på hösten det betyder ju att man kommer sig upp ända till kalfjället utan besvär. Vi kunde nämligen inte få nog av den underbara utsikten så det blev en heldag igen på kalfjället.
 

      Sakta men säkert tog vi oss upp till vindskyddet som bjöd på lä och en vidunderlig utsikt. Min lilla kamera gör inte rätt för sig här eftersom det ser ut som plattland men är väldigt högt.
      Dagen före glömde vi nästan att äta och dricka för alla de fina blåbären men denna dag blev det grillning vid vindskyddet. Utan att behöva gissa så förstår ni att vi njöt.

                  Dag fyra åkte vi mot Tängvattnet för att sen vandra upp efter Ruttjebäcken.

     Ruttjebäcken avbildad nerifrån. Den har enorma formationer som man kan se om det är lite vatten.

                         Den här gången lyckas vi få se några grytor från årtusenden tillbaka.

 

     Mindes faktiskt inte från vår förra vistelse här att där stigen längs med Ruttjebäcken avviker så är det rätt brant att ta sig upp men vi vandrande ännu en bit och vände sen tillbaka.
     Här har vi redan kommit upp på bättre plattform.

      Kunde inte låta bli att föreviga denna torra gamla tistel som egentligen redan gett sitt men visst bjuder den på ännu lite till här trots allt.

   Och så detta guld som jag aldrig trott jag skulle få se. Visst var det nu syster yngre och hennes man som fann det mesta men givmild som de är så delades lika. Jag fann ynka två men var lycklig ändå för alla som hittades.

    Följande morgon var det bara att tidigt hasa sig ur sängen och ta de färdigt packade väskorna och bege sig hemåt. Här på bilden är vi på väg och dimman stiger upp ur sjön.
     Många snabba pauser under färden men ett längre stopp vid Ikea med mat och lite shopping brukar vara vanligt.
    Jag hoppas verkligen att det blir fler besök för oss i den svenska fjällvärlden men nu lär det bli en hel del annat som kallar. Först på min lista står städning. Efter vår sköna sommar känns allt "råddigt" hos oss.  Ha det alldeles bra ni där ute och tack för alla kommentarer. Vi ses.