Kort och en bok

      Att göra kort känns som en trevlig "lekgrej" för mig. Jag klipper, klistrar, stämplar o målar precis som barn i dagis o förskola gör därav använder jag lekgrej. Vad jag än sysslar med som är lite kreativt är nog för att det ger mig en hel del glädje och dessutom åstadkommer något, låt dock vara att det ibland är väldigt enkla saker. Jag brukar likna de barnsliga intressen med att män leker ju med fjärrstyrda bilar, tåg o båtar och det går an.

      Skulle önska att jag var mera läsitresserad men tyvärr, har aldrig haft särskilt bra ro att sitta med en bok i handen och då är jag minsann ingen analflabet.

     Försöker att varje vinter åtminstone läsa en bok, ibland lyckas jag med två om de är tillräckligt intressanta. Denna gång blev det Två systrar och till viss del var den intressant men alldeles för lång för mitt tålamod så tro inte jag läste varje rad på slutändan ha,ha. Jag har tidigare läst Åsne Seierstads Bokhandlaren i Kabul och den boken var bra enligt mig.

    Fortsätter dagarna i den lugna stilen men i dag var jag halva dagen vid Hantverkarboden. Är ju den lugnaste tiden på året även där så lite väl lugnt överallt.

                                                      Ha det gott, vi ses.

Dagens tårta

    Eftersom en person här fyllde år i dag (inte jag) så fixade jag till en tårta i all enkelhet. Tårtbottnen ja den är gjord efter recept från marthas kokbok (ca 50-60 år gammal bok) lika användbar ännu med vissa recept.

    Mina tårtor brukade vanligen bli garnerad med frukter o bär men numera blir det godistårta när barnbarnen kommer på besök. Eftersom de får godis från mig endast enstaka gång så blir det godistårta här hos oss.  Numera finns det ju enormt fina tårtskapelser men jag har ju aldrig lärt mig detta och ja vi gillar ju även gräddtårta. Den goda åtgången visade att den gillades.

    De senaste dagarna har jag grejat o ordnat o slängt i från pysselrummet. Barnbarnen och jag samsas ju där så eftersom de inte får lov att använda mina grejer ofrågade så måste det vara lite ordning var sakerna ligger. Vintermånaderna brukar bli att "inventera" lite så det inte samlas för mycket.

    Annars tycker jag att det händer ingenting här nu, dagarna bara går och jag gör inget riktigt vettigt. Å  andra sidan är ju denna vinter rätt lik de andra på så sätt att varje år har jag lite lejdon den här tiden eftersom det är den lugnaste tiden på året. Glashalt här nu så återstår att se hur det blir med promenad i morgon.

              Ha det gott, vi ses.

 

Vacker friluftsdag

     I dag kom äntligen dagen med lite sol och milt väder, det brukar ju inte alltid höra ihop så här års.

      En tur till Fäboda dessutom i trevligt sällskap, det gav flera må gott poäng för dagen.

     Som de flesta andra har vi försökt hålla coronarestriktioner allt vad det går så idag blev en helt passande dag med att träffa någon utomhus.

     Många gick efter stigarna men man märkte hur alla försökte undvika varandra så verkligen inget att klaga på.

         Tack och lov att vi manade oss iväg tidigare än tänkt för det blev precis som utlovats att solen försvinner bakom molnen ettiden. Vi hann ta fram piknik så då var solen borta men det smakade ändå i det lugna sköna vädret.

      Helt nöjd att vi fick nästan två timmar sol. På väg till bilen såg havet ut så här, vackert men ändå lite tråkigare eller hur man nu ser det.

       En liten utsvävning till, Korv Görans fick fixa mat till oss på hemvägen. Riktigt gott det man äter sällan. 

       I kväll blir det förstås lite stickning och TV, nej usch det där låter väldigt tjatigt men så är ju livet just nu. Ha det så gott, vi ses.

Blommor efter julen

         Orkidéer, ja det är nog den tacksammaste blomman jag vet. Efter julen brukar jag vanligen längta efter en tulpanbukett och ja visst skulle en sådan smaka men mina fina orkidéer kan jag ju bara inte förbigå de blommar tacksamt år efter år.

     Denna vita är inköpt i höstas så inte så gammal men den lila-vita hon blommar år efter år. Vet faktiskt inte hur många år jag haft den, möjligen ca fyra-fem år.

   Jag tycker att orkidéer är något extra, så fina och bjuder länge och väl på sin skönhet. En gul och en rosa är även på kommande men kan ta en månad en till två månader innan dessa börjar blomma så med andra ord blommar alltid någon under året.

    Väntar även på att den treåriga amaryllisen skall slå ut. Brukar klippa av dem om de blir för långa. Trivs lika bra i vatten har jag märkt. Den har ännu en stängel på kommande. Synd bara att lökarna inte vill växa till sig trots att jag gödslar dem som andra blommor och har dem ute i kruka på sommaren. I dag fick jag ett tips om att lökarna växer bättre om man planterar dem ute i marken med mycket kogödsel så det skall testas nästa sommar.

     Min stickning ser ni här också, denna gång blir det vita lovikkavantar med utsmyckningen i ljusgrå och ljus rosa. Det rosa och ljusgråa verkar ju vara älskat i alla dess former när det gäller lovikkavantar har jag märkt.

     Inget redigerat foto här inte som ni ser, min jumpamatta t.o.m. syns på vardagsrumsgolvet men så är det ju smått i användning varje kväll.

     Mycket kallt här  i dag så jag har hållit mig inne hela dagen. Just nu står 25,7- på mätaren men man behöver ju inte bry sig så mycket då man får hålla sig hemma.  Hoppas ni alla har det bra, vi ses.

     

Vantar med både räv o orm

     Vantar behövs ju denna årstid så min tanke gick till minstingen när jag råkade se en bild på ett par rävvantar. Alpackagarn är ju rätt mjukt o skönt således välpassande till småttingar och just sådant fanns några nystan i min garnlåda.

      Vantar blev det och visst liknar de rävar om än inte färgen är helt rätt. Eftersom jag alltid tyckt att alla vantar har väl kort resår för att hållas på små händer så stickade jag dem lite längre. Tänkte mig att de går att vika upp ifall de är för långa men de blev helt rätt kunde jag konstatera efter provningen.

    Dessutom hade ettan en önskan om jag skulle sticka ett par vantar till henne med ormar på, de skulle vara i svart o grönt. Det är hennes intresse för Harry Potter som ligger bakom önskan om en ormbild.          Nu var jag ju tvungen att först rita upp ett ormmönster som var lagom stort för att passa på en vante.  Ormen blev grön o botten svart men jag lät den gröna tråden följa med genom hela vanten för att få den tjockare och detta blev helt bra meeeen. Ja helt nöjd med mitt mönster blev jag dock inte men de är som de är och ettan hon blev minsann nöjd och det var ju det viktigaste. 

     Dagarna går i gamla spår nästan enbart här hemmavid men i dag blir det lite utsvävning då andra gossebarnbarnet fyller 5 år. Kalaset helt enligt corona restriktioner så inga många gäster, allt helt i sin ordning. Ska bli skönt att få träffa några istället för enbart våra fyra väggar eller träden i skogen som hör till våra dagar nuförtiden.

   Skön söndag till er alla, vi ses.

 

Vacker vinterdag

                               Så länge vi väntat på solen och i dag visade den sig i flera timmar.

                                          Jag behövde inte gå många steg för att ta denna bild

    så det blev att dra iväg på en liten tur. Vi åkte till vilttorpet,parkerade bilen och vandrade runt sandtagen.

    Tänkte mig att man måste vandra på lite öppnare ställen eftersom solen är så lågt ner ännu. Så var det, bland granarna o tallarna såg man ju ingen sol. Borde ha gått flera varv runt sandtagen men nu blev det endast ett. Vackert var det på sina ställen.

     På åkern framför vårt hus ståtar havrestubben  med sina vita mössor så här års. Jag hoppas att lite kyla håller i sig framför allt slaskande och halka som gärna spökar nu om vintrarna. 

     Inom hus fortsätter jag med ormvantarna som gett mig så mycket huvudbry. Jag har ritat o ändrat o ritat o ändrat o stickat o rivit upp o stickat o rivit upp men jag ger mig inte. Är fortfarande inte nöjd med mönstret jag ritat upp men nu blir de som de blir. Visar när de är klara, inte ens ettan som beställt dem har fått se dem halvfärdiga.  Längtar efter att får sticka något annat. 

      Ha det gott alla som kikar in här, vi ses.
 

Dagens njutning

      En blick ut genom fönstret i morse bjöd oss åter igen på vackert vinterlandskap. Mörka mulna dagar har ju inte precis manat till utevistelse men visst, det är ju rätt bekvämt och skönt att sitta in och mysa i stugvärmen också.

     I dag bestämde vi att ta bilen och åka iväg för att sen få vandra lite andra vägar. Såg rätt ljust ut mot Purmo så vi styrde kosan dit.

      Åkte över bron som leder norrsidans vägen till Purmovägen och ån var helt stilla och blank så vi stannade för att jag fotograferade lite här.

 Parkerade bilen lite före Siisbacka och gick en regel runda efter småvägar. Visst känner vi till de vägarna men det är ett bra sätt att lära känna närregionen med att just ta vandringarna lite här och var.

        Även en pratstund med några andra motionärer gjorde sitt till att vandringen blev lyckad på alla sätt.

                                Hemma igen började dimman lägga sig och skymningen föll.

     Mitt hem är min borg heter det ju  och så är det nog. Alltid så skönt att komma hem och känna sig nöjd med dagen.

     Till sist får jag väl bjuda på denna bild, kanske någon annan än jag undrar varför man gör en "snögubbefågelskrämma" under ett fågelbord. Inga fåglar där i dag och jag som matat dem hela hösten. Skall ännu vänta o se om några fåglar visar sig i morgon eller så åker nog snögubben. Skall påpeka att mannen är boven till detta, han och ena barnbarnet är skaparna av denna gubbe.

    Allt gott till er i det nya året. Vi ses.