söndag 7 november 2010

Saknad

I går fick vi telefonsamtal om att min far hastigt gått bort, 93 år gammal. Döden kommer ju alldrig passligt och den medför alltid många känslor och en stor saknad.
Tillsammans med min mor gav han oss barn en mycket varm och trygg barndom. Jag kan också nämna att han var en krigsveteran som levt fem år av sitt liv mitt i kriget och ändå kom därifrån med livet i behåll. Säkert med många själsliga skavanker eftersom han inte alls ville prata om kriget.
Det bästa han visste var att få visstas i skog och mark, därav denna bild.
En vers från en dikt skriven av Siv Andersson tillägnar jag min far.

En far är nån som vet
att skydda sina kära
Han vakar över dig
långt borta eller nära.

Och alla ni boggvänner, vi ses ha det gott.

8 kommentarer:

Nette Cecilia sa...

Beklagar sorgen ,det är alltid en chock när döden kommer plötsligt,men det är ju en tröst att han fick ett långt liv,många kramar Nette

Lyckoslanten sa...

Åh så sorgligt! Varma tankar till dig! Så fint du skriver om din pappa. Du fick ha honom länge, men man är aldrig beredd när någon tas bort. ♥

Vform sa...

Varma tankar och kram till dig!

Anita Tørmoen sa...

Kondolerer. Trist å miste sin far.

Creative Momone sa...

Mitt varma deltagande.
Din pappa var säkert en fin människa, den bilden får man när man läser det fina du skrivit. Många kramar ♥
Marianne

Bea sa...

Ledsen med dig!
En varm omtanke till dig i din sorg! /Bea

sabina sa...

Vad fint du skrivit!

Vi ska till Kamala.

Annelis hantverk sa...

Varmt deltagande! Sorgligt när ens nära och kära går bort. Så fint du skriver om honom, känner igen det som min far också var.
Kram!