Ulliga vantar

      Nu är dom klara. Tog inte så länge att sticka men väl lika länge med alla finesser.

    Stickade lovikkavantar till mig själv en gång i tiden och jag gillade dem jättemycket. Jag brukade kalla dom Lucia vantar trots att jag nu inte var någon lucia men med den vita färgen då så passade namnet.

     Har så smått spanat på dem på nätet och nu plötsligt med alla vackra garn som finns tillgängliga så kom jag till skott.  De vackra färgerna höjde inspirationen nästan till max. Har inte något mönster, jag brukar testa lagom antal maskor för att få rätt storlek. Inte det roligaste att sen karda dem men spännande att se resultatet.

         Ack så varma och vackra att dra på när vintern bjuder på köld och gnistrande snö.  Dessa är ämnade för en flicka men vem vet, kanske blir det ett par till mig själv också när några par  blir klara. Alla kan väl ha lovikkavantar om man så önskar.

     God fortsättning på kvällen. Vi ses.