söndag 18 september 2022

En samlare

Klokt eller dumt men det sitter i blodet. Att samla på vad naturen bjuder är ren fröjd och i år har det funnits nästan allt utom äpplen.

  Bärtiden ska jag då inte tala om men vår frys är propp full av skogens bär dock inte  kråkbär och odon, de får fåglarna gärna äta. 

     Trattisar har jag hittat men vill hitta mer. Bara förvällt dem och frusit in, blir så gott till någon macka när vi sitter här bland snödrivor och längtar till sommaren.

      Körsbären lyckades vi få några liter men fåglarna tog det  mesta. Nu är det plommonens tid och det finns ju massor av dem. Har faktiskt aldrig fått så mycket under min livstid så jag är inte bortskämd med dem. Redan har jag plockat 2-3 ämbar så jag har delat ut till nära o kära eftersom de är godast att äta som de e. Hittar inget användningsområde för just dem, smakar inte gott till sylt tycker jag. 

    Av det egen odlat blev det riktigt bra med bönor och riktigt riktigt bra med potatis i år. Bönorna är frysta men skall sedan blandas i påsar med morötter o blomkål som återstår att förvälla. Kan nämna att jag köpt blomkålen för det räckte för mig att testa odla blomkål en gång. Började göra frysta blandningar själv i början av pandemin för att säkerställa oss. Senaste vinter hade jag endast några men saknade att jag inte gjort fler så i år blir det betydligt mera. Ni vet, den där känslan av egen odlat det känns bra.



   Sen har vi ju på vår gård sådant som inte går att ta vara på. Här har en stor björk stått och andra året nu som svampar uppstår i tusental.

   Nu blir det TV o lite stickning för min del så hej svejs säger jag till er alla. Vi ses.
 

Inga kommentarer: