söndag 3 mars 2024

Scannar gamla foton

       Inte för mitt liv kunde jag tro att jag skulle sitta o scanna in gamla foton en dag men nu gör jag det. Dessutom inte bara en dag, jag har suttit många dagar någon timme varje gång och så givande detta är. Kunde inte tro detta, jag som inte brukar bubbla i historia särskilt mycket.

       Nu var det ju så att min ena son var intresserad av detta, vår gamla släkt s.a.s. så han kom på den goda idén att köpa en bättre scanner och skulle scanna in dessa foton men så kom han på en ännu godare idé. Det var att jag kanske kunde göra detta. Jo visst ville jag stå till tjänst men skulle mitt tålamod räcka till, det tar ju faktiskt rätt länge att göra detta. Jo mitt tålamod har faktiskt räckt så här långt och jag tänker fortsätta med bilder från mannens sida. Kunde aldrig tro att detta kunde vara så intressant eftersom små bilder där man knappt ser folk kan zoomas in så man kan känna igen personerna.

Min mormorsmor  som brud i Salt Lake City som då gifte sig med en Vöråbo. Födde min mormor och flyttade sen tillbaka till Finland. Jag har vissa minnesbilder av henne.

                                 Min morbror Johannes Akers som dog i kriget 21 år gammal

                                                    Johannes bilder från kriget i ett album.

         Min fabror Edvins album från Canada. Fint, med skinnpärm och en indian inbränt som motiv.

      For till Canada som ung, kom hem på besök och åkte igen. Stannade kvar där i 61 år utan nästan kontakt till Finland, kom sen hem som åttiosexåring och levde ännu ett år i Finland.





Min faster Signe Nyman o min pappa Runar Nyman. Fastern dog i tuberkulos 21 år gammal.

      Vad som var intressantast med allt detta var att jag fick zoomat in en liten del från större foton. Här på en fest den surpuppan ni ser på bild det är jag. Vad jag surar åt har jag ingen aning om.

     Ett klassfoto där jag inte kände någon men när jag zoomat in alla så hittade jag min mamma på ändan av bänken, hon gick i första klass. Allt jag känner igen har jag sen berättat under fotona men kanske hälften vet jag ej vem de är.



                                                                  Så kom färgfotona.
      Det allra första fotot jag tog med min egen inköpta kamera. Vi var på väg från Vasa och jag hade köpt mig en kamera, vi vek in till min mormor på vägen så hon fick agera den allra första modellen.

                                               Även min mamma o pappa på hans 50-årsdag. 
      Intressant, berörande och minnesvärt att botanisera i alla dessa foton vare sig det gäller, bröllop, dop, krig, födelsedagar, vardagsliv eller annat.

     Det har ju även varit sportlov så en liten smak av just detta fick även vi. De tre gossarna gillar ju att elda brasa o grilla korv så just detta bistod vi med.


Och äta bör man annars dör man. Märks ju bra här att hungern är den bästa kryddan.

Nu väntar jag bara på sol, sol, sol. Ha det gott, vi ses.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jättetack till dig syrran som gjort grovjobbet med att scanna gamla foton! (å vi andra kanske får "åka snålskjuts" på ditt digra jobb med fotona!) Jag är tacksam!

Hannas krypin sa...

Jag tycker att det är så intressant att se gamla bilder och fundera över vilka människorna var. Vad de jobbade med, vad som var viktigt och så vidare.