Länge har vi pratat om att besöka nationalparken Helvetinjärvi med sin vandringsled och djupa ravin. Förra veckan blev det av för oss med syster yngre och man. Tyvärr fick vi regn för det mesta men någon ljusglimt blev det i alla fall också.
Jag borde ju vara påläst om de ställen jag visar för att kunna berätta hela historien till er men tyvärr jag kikar mest på allt vackert och alla naturens konstverk.
Kaffepauserna, ja då njuter man av det medhavda, solen, vyerna och blickfången.
Regndropparna famlade i mörker denna vandringsdag för de lyckades inte med att regna ner på oss tack och lov.
Många vackra blickfång, kan inte visa er alla antar att ni tröttnar då.
Jag har ju en förkärlek till gamla stubbar och rötter som visar mönster av alla de slag.
Tänk om jag kunnat få hem denna stora rotvälta, den vore minsann en riktig spalje för andra växter, vackert kan jag tänka mig.Så vackert även vid denna lilla båthamn trots en helt annan miljö än den tidigare.
Tyvärr såg jag alldeles för många fält fulla med maskrosor. Så vackert säger jag men funderade hur det kan hänga ihop att man låter maskrosor ta över fält på fält men sen bryta ut skog till åker på andra ställen. Nåja, detta var bara min tanke, inte tillräckligt påläst för att uttala mig.
Denna utflykt blev nästan en vecka och det regnade rätt duktigt så det blev flera loppisar istället för utevistelse. Som vanligt är kvällen sen så jag säger hej svejs, vi ses igen en annan dag.