torsdag 26 november 2015

Glasunderlägg i lin eller bomull.

   Lin är ett härligt och slitstarkt material som jag fascineras lite av. Som de flesta av er redan sett så syr jag gärna saker i linne. Nu har jag testat att virka de svarta av tredubbel lingarn. Det är lite styvt att virka jämfört med bomullsgarnet men ändå är jag helnöjd med hur det blev.

   De svarta är av lingarn och de röda och vita är i bomullsgarn. Då jag ville testa att virka i lin så tyckte jag att det skulle passa med svart och vitt som är så inne i all inredning nuförtiden. Därav blev dessa gjorda i svart och jag är helnöjd med dem. Tänker mig att även virka i vitt lingarn men det har jag inte hunnit ännu.

      Även det narturgråa lingarnet kan jag tänka mig också skulle gillas av någon, främst tror jag av mig själv. Naturfärgat lin är ju väldigt vackert i sig men passar bra ihop med vilka färgklickar som helst.
     Känns som om jag inte alls vill lämna virkpinnen nuförtiden, den finns med lite varstans här i huset eftersom det inte blir långa stunder åt gången.
      Var ute i mörkret i kväll och satte fast belysning både i den vanliga "fågeltallen" och även den nytillverkade gärdesgården. Detta tänds på lördagkväll när det är lillajul. Bara man inte tjuvstartar så blir det ju då lite extra mysigt.
     Har varit och bakat pepparkakor med barnbarn och sonhustru i dag så där gick det undan då vi var fyra st som bakade. En bra dag alltså  och nu tänker jag ta i min kära virkning en liten stund.
     Önskar er alla en riktigt trevlig lilla jul och att vi ses här snart igen. Ha det gott.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej på dej!

Jag är avis på din fina gärdsgård!!! Måste komma ut och se den i verkligheten. Du har väl börjat med tomten???

Glasunderläggen av svart lingarn blev ju jättefina! Jag borde också testa....har ännu bara virkat en "telefonväska" av mitt svarta.

Hörs och syns!
Lillsyrran

Snäckskalsdalen. sa...

Vilka fina underlägg! Läckra. Bra present!
Jo, jag lyckades få en kokosnöt i huvudet för några år sedan, den var som tur var inte fullvuxen och jag hade väl tur som inte dog av slaget, det small så alla flydde stranden. Jag med, för jag förstod först inte vad det var, men kände att jag nog var på väg bort från det här livet......men det ordnade till sig. Tack och lov.
Och stingrockorna är inte så farliga som man kanske tror, dom har en tagg som dom kan sticka till med om dom känner sig hotade, men det är om man skulle hota dom eller kanske trampa på dom (men hur ofta händer det.....), vad som händer då är att man kan få en infektion av själva sticket, men mer är det nog inte. Steve Irwin, den australiensiske krokodiljägaren hade ju otur och fick ett stick som gick mellan revbenen och in i hjärtat och det dog han visserligen av, men han var ju en daredevil också.
Agneta kram