Utflykt till Kauhaneva

        Målet för denna utflykt var nationalparken Kauhaneva  Kauhajoki men först gjorde vi en avstickare till Tuuri. Var nämligen intresserad att se campingen som så många verkar gilla. 

     Jo den var faktiskt riktigt bra, precis så öppen för solsken som jag önskar campingar skall vara. Riktigt stor faktiskt, vår plats blev nr 806 och där fanns ännu fler och än mera nybygge var på gång.             Ett besök förstås i Keskinens stora butik men där blev inte nämnvärd chopping. I min kasse fanns ett metspö och två slantar, så det så.

                                            Roliga blickfång efter vägen förgyller också en del.

       På väg mot Kauhajoki fann vi en alldeles lugn och njutbar "fricamping", detta är lite lyx för inte alltid man finner så vackra ställen att övernatta på.

 Riktigt vackert med alla maskrosor överallt. Tror bestämt jag aldrig sett så mycket maskrosor i hela mitt liv som jag sett på några dagar längs vägarna.

      Vandringen i Kauhaneva börjar här  längs den vackra stigen här som leder genom myrmarkerna i nationalparken. Man kan välja lite olika vandringar och den vi valde var 2,7 km så inte särskilt lång och faktiskt riktigt lätt att gå på spångar hela vägen.

         Rikligt med de vackert blommande Rosling. Så små ca 10cm höga men väl värd att njuta av.

                       Variation längs hela vandringen med skog, mossar o myrar med öppet vatten.

         
                                        Detta borde vara en kärrsnäppa men är inte helt säker.

 Njöt i fulla drag av utsikten, den stilla men levande naturen och förstås den medhavda pikniken.

                                       En del av getporsen visade sin början av blomningen.

        Efter att vi vandrat den vackra myrstigen tog vi oss till Katinkanjoni för att se oss om lite även där. Hade hört att detta är en mycket krävande stig och antagligen var det så eftersom det mest gick upp och ner. Vi gick ner endast den första delen men åtminstone jag tyckte att där var rätt mörkt och dystert när skogen var tät med långa träd och kanjonen djupt dit ner. Naturen var verkligen speciell för att finnas i Österbotten.

                                               Vägen hem gick via lilla mysiga Kristinestad. 

Så trevligt att komma hem sen när det nu är varmt och skönt. Var nämligen aningen kallt ännu när vi åkte iväg.  Hoppas ni alla har det bra. Vi ses igen en annan dag. Hej svejs.