Så många gånger vi tänkt oss en ruskaresa till Ylläs men aldrig blivit av. Här i vår nejd är det ju många som far varje år till Ylläs för att uppleva de fina färgerna som hösten bjuder på. Nåja denna höst blev det av även för oss, senaste veckan var den då vi lagrade i minnet alla färgskiftningar som hösten där kan bjuda på.
Halva vägen dit var allt i färgsprakande gul-orange färger.Ruskan är ju olika från år till år så vi tyckte vi hade en väldig tur att få se så vackra färger första gången vi begav oss dit.
Ju högre upp vi vandrade desto rödare blev färgerna på marken.
Dessa bilder är från Tuomikurun kierros som bjöd på de vackraste färger och vyer men krävde även en del ork eftersom det gick rätt mycket uppåt.
Intressant det med trots att vinden ven om öronen rätt ordentligt där uppe så det blev inte så lång stund vi spanade där.
Kesänkijärven kierros var en trevlig vandring runt sjön Kesänkijärvi. Många vackra ställen där man kunde pausa och äta sin piknik.
Saivonkierros var bara 3km vandring men jobbig med många stenar och rötter så man fick spana in varje steg på vissa avsnitt.
En del små blickfång blev ju också förevigad. Skulle gärna krypa runt och fota allt smått hur länge som helst men vilket sällskap skulle ha tålamod med sådant.
Morgonbild från campingen i Äkäs Lompolo. Några hundar som fick sig en promenad i soluppgången.
Trevlig resetripp blev det och vädret som inte lovats det bästa det blev sist och slutligen det bästa.
Antagligen blir det fler gånger till Ylläs men mitt smultronställe är än så länge Hemavan. Kanske av den enkla anledningen att vi varit dit fler gånger men vi får se vart det bär nästa gång vi vill se ruskan.
Kan tänka mig att ni alla också njutit av de fina höstfärgerna som också räcker till här hemmavid.
Ny vecka snart och nya möjligheter. Önskar er allt gott, vi ses.
1 kommentar:
Du tar så otroligt vackra bilder och jag är så tacksam för att du delar dem med oss här på bloggen.
Så vackert.
Skicka en kommentar