Årets hjortron

    Hej igen får jag väl säga. Mina inlägg kommer lite sporadiskt så ibland blir det ofta och ibland längre emellan. Ni förstår att just nu är jag så lycklig över de vackra hjortronen vi fann här i trakten att jag måste bara få visa dem.

    Det är ju så sällan det kommer någon mängd av hjortron här  att vanligen förväntar man sig inget alls.

     Syns ju på nätet nuförtiden hur det är med bärskörden så därav kom vi oss en vända till skogs.

     Hela 4 liter fick vi tillsammans av skogens guld. Tur att gubben är lite rappare i vändningarna med bärplockandet numera fast vi var tvärt om förr i tiden. Bra att det också går att krypa på mossen, bättre så än att avstå från allt som är roligt.
    Måste och handla nu och sen tänker jag smaska på hjortron kvark som är sååååå himla gott.
                        Hej svejs till er alla, vi ses.

Blommor längs vägen

     Längs min vanligaste promenadväg brukar det finnas många blommor att beundra, ja ända till dess att vägrenarna slås. Skulle jag få bestämma skulle inte dessa vägrenar slås förrän augusti infaller.

                                                                              Nysört
 Trots att denna slåttermaskin redan varit igång så sticker en hel del blommor upp ur dikena, dock inte lika vackert som det var före slåttern.

                                                                           Renfana

                                                                            Mjölkört

                                                                          Kardborre

                                                                        Rödklöver

                                                                        Älggräs

                                                                             Fibbla

                                                Denna lilla nästan osynliga vet jag inget namn på.

   Dessutom fanns visst rölleka, praktlysing, vitklöver kråkvicker, käringtand o annat vilka jag inte har någon bild på.

        Videre på min promenadväg går jag varje gång och beundrar vildvinet upp efter väggen vid Storbackas snickeri. Ser framför mig redan hur vackert detta vildvin ska bli när höstfärgerna sätter till.

      Eftersom vi bor mellan två åar så vart jag än går skall jag över en å. Nu står där nästan helt stilla så inte mycket att orda om där, några näckrosblad syns ju alltid.

     Har åskat och regnat här i dag men fortfarande varmt. Jag har varit så trött hela dagen att jag inte gjort mera än jag måste, lagat mat förståss. Har flera gånger tänkt mig till symaskin men aldrig kommit så långt så denna dag fick bli en riktig latmansdag för mig, även det går väl an någon gång.

      Jag är så glad att någon ännu orkar läsa min blogg. Att jag kan följa hur många som tittar in gör sitt till att jag fortsätter blogga så hjärtligt tack för era besök. Skön kväll till er alla.

Dagens släktträff

     I dag var vi bjudna på en liten släktträff vid Huvudsjön i Esse.  Eftersom jag har för vana att inte nämnvärt lägga in bilder på människor så kommer inga bilder här på syskonen Joskitt med hälfter.
     Denna vy som vi hade utsikt över får stå för denna trevliga dag.

     När man träffas sällan så blir det mycket prat och ofta glada skratt. Inga tråkmånsar inte, alla var på gott humör så det blev massor med skoj o skratt.

                                  Tack Doris för denna trevliga dag och allt gott du bjöd på.

      Kvällen är sen men ännu skall jag sticka några varv. Trots att sommarvärmen ännu är skön går det an att sticka i ullgarn för kallare tider lär ju ändå komma.
            Ha det gott, vi ses.

Ett-års kalas

       För precis en vecka sen firade "minstingen" vårt yngsta barnbarn ett år.  Han är alltid så go o glad och håller precis på att börja gå. Ni ser hur stolt han är när han tog sina första steg.

     
Så behändigt med en 11-årig storasyster som älskar att baka.  Tårtan var så god och dessutom glutenfri så den passade alla.

   Det värmer i farmors hjärta när man ser barnbarnen måna om varann. 

   I morse började jag städa ett hörn av uthuset. Där är nämligen bara mina grejer såsom blomkrukor, lådor, redskap och allt annat som hör till odlandet. När solen sen började skina tänkte jag nästan avbryta det hela men vilken tur att jag orkade en timme till med munskydd och svetten som lackade. Nu är jag ju jättenöjd och sitter på trappan och njuter.  Visst, ett hus har ju fyra hörn så det finns bra mycket mera att röja men det lär bli någon annan kulen dag. 

    Önskar er en skön kväll i det efterlängtade solskenet. Vi ses.

Min 40 år gamla rosbuske

    Min fina, fina rosbuske som blommar med rosa blommor och doftar underbart. Den är från en riktigt gammal sort eftersom jag fick en liten del av en granne för si så där 40 år sen och då hade den redan funnits länge före det.

    Den har rosa dubbla blommor som ni ser, doftar ljuvligt och busken blir ca 1,5 m hög. Jag fråga på en trädgårdssida på facebook om någon visste namnet men ingen har hittills meddelat namnet på den, däremot var det fler som hade likadan. Nu undrar jag ifall någon här kunde veta namnet på den så hör gärna av er.

     I 40 år har den således varit namnlös här men nu plötsligt skulle jag gärna vilja veta namnet på den. Kanske har jag inspirerats av alla intressanta trädgårdssidor.

     Efter en enkel städning i dag så hämtade jag in en bukett av denna väldoftande ros.

     Jag är nog ingen hejare på rosor men de ljusrosa sköter sig själv. Nu har jag en annan vacker rosbuske som utvecklade sitt allra första blom i dag. Alldeles mörk rosa, så vacker och speciell tycker jag. Nu väntar jag bara på att även den vita Louise Bognet rosen också skall slå ut i blom, alltid något intressant att vänta på.

     Sen lördagskväll och jag skall söka mig till kojs. Ha det gott alla som kikar in.

Tredje trippen denna sommar

    En vecka lång blev vår tredje tripp med husbilen. Känns faktiskt som om vi redan hunnit en hel del denna sommar. Ni vet, det där som heter nyhetens behag. Jag så är det nog, väldigt trevligt att få styra kosan dit man vill.

   Syster yngre och jag smidde planer på att denna gång åka österut trots att vi nog båda paren varit ditåt tidigare men det var ju så länge sen. Vi strålade samman i Tuuri men ingen av oss var något köpsugen så där blev besöket kort,  nästa anhalt blev en vända till Olofs borg men även där blev besöket snabbt eftersom vi tidigare sett detta mera grundligt.

    Vi strandade ett par nätter vid campingen i Punkaharju. Åkte över åsarna som är så speciella och alla tänkte vi till lite på utflykten vi hade tillsammans alla fyra för 47 år sen. Ja vi var unga, även-
tyrslystna och lyckliga att få åka iväg med pappas bil. Punkaharju känns ju inte så särskilt långt borta i dag som det gjorde då.

    Vi besökte nu också Johanna Oras utställning och atelje som finns nästan invid campingen. Dessutom finns det lilla sommarlandet också invid cmpingen där barn verkar ha rätt skoj i vattenrutchbanor och dylikt.

    Vi fortsatte till Koli, tog oss upp på berget där utsikten var så enorm. Vandrade lite efter stigarna som trampats upp så det var bara att välja hur långt man ville gå. Där var många turister som njöt av den fina utsikten.

                          En jättestor myrstack uppe på berget men bilden ger inte rättvisa här.

     Från Koli fortsatte vi upp efter Pielinens vänstra sida. Där finns ju även öar i den stora sjön så vi tog en avstickare till Hattusaari och Pallasmaa. Till Hattusaari kom vi över med landsvägsfärgan men till Hattusaari fanns broar där det var väldigt vackert.

    På väg tillbaka från Hattusaari fann vi en passande plats att sova i bilarna men tiden var nog inte den rätta på dygnet så vi drog videre.

    Bomba har jag sett tidigare och gillar det inte alls med de mörka och dystra färgerna som jag tycker förstärks med de små fönstren men är man nu uppe i Kuhmo så varför inte ta en titt ändå, vi var ju faktiskt fler i sällskapet än jag. Bomba var ännu stängt men skulle öppna ganska omgående.

      Det jag beundrade mest vid Bomba var nog denna lada men jag har ju sen tidigare en för kärlek till gamla stocklador.

    Vi fortsatte ännu till Vuokatti och njöt en stund av utsikten. Ser man på hoppbacken känns den närmast livsfarlig men den är säkert bygd på rätt sätt.  Bara mina egna konstiga funderingar.

                              Matrast behövs var man än är så här blev det invid en liten sjö.

    Vad jag saknade mest på denna resa var ställplatser att sova på. Man kan ju läsa rätt mycket på nätet om alla ställplatser som finns i Europa men här saknas verkligen såna. Vi både bodde på campingar och också fricampade. Att fricampa ut i naturen känns för mig helt rätt eftersom jag inte gillar campingar fullt ut. Det bästa på denna resa friheten, alla vackra sjöar och fricampandet, det sämsta regnskurarna.

    Vilken tur att syster yngre också blivit mer reslysten på gamla dar. Smäller rätt bra så här långt när vi får gubbarna med. 

     Ha det gott alla som kikar in, vi ses.

     

    

                   

Vandring vid vår trappa

     Med alla färger och dofter runt omkring oss kan jag inte låta bli att visa några bilder här. Det är ju inte varje år som allt blommar så här på samma gång.

    Två st million bells ståtar med alla sina blommor, en på vart trappräcke. Gör oss inte precis besvikna bara de får vatten o lite gödsel.

   Pelargonerna har saktare fart med blomningen än vanligt, varför vet jag ej men några blom har de i alla fall. Klätterhortensian har några blomknoppar och den begär jag inte mycket av heller eftersom den ändå är så fin med sitt bladverk.

     Den ända riktiga perennarabatt jag har numera och jag klarar mig väldigt bra med detta lilla. Buskar som blommar har det istället blivit fler av eftersom de är lättare att sköta tycker jag.

   Mose brinnande buske är så fin och ståtlig mot vår röda stugvägg. Bara man inte går och rör den för då biter den ifrån med att bränna så jag låter dem stå mitt i blombänken för att ingen skall komma åt dem så lätt.

    Pionerna ja, man kan ju inget annat än älska dem. Minns så väl pionbusken vi hade i min barndom, just en sådan rosa som här, den finaste perenn vi då hade.

                                     Fjäder nejlikorna så vackert rosa och blommar så flitigt.

                                                    Minisyrenen har lite mindre blom i år.

                                             Terassen där vi njuter så fort vädret passar oss.

     I hörnen av terassen står två hängkaragan och mellan dem fyra pioner. Tack och lov har jag råkat köpa olika då jag inte brytt mig om sort utan bara det vackra att tre blommar samtidigt och den största lite senare. Således får jag ju njuta av dem lite längre.

    I hörnet av terassen invid stugväggen står nu lukt schersminen klar att slå ut i blom. Den blev planterad för nästan 40 år sen och blommar  varje år. Vissa år är den så full av blom att det knappt syns några blad men i år har den lite mindre.

   Och så det mindre trevliga. Vattna, vattna, vattna men det är mannen som står för detta. Att ansa buskar är nog min grej och jag sparar då inte på dem. Vi har tre aronia och tre snöbollsbuskar som jag inte tilllåter bli högre än jag själv (jag är 160)så det gäller att hålla efter.

    Den sköna bästa värmen är förbi och jag försöker att inte klaga, säger istället: som jag har njutit. Jag vet att många lider i värmen men jag är nog en riktig frusen nordbo så nu har jag åtminstone tinat upp. Ni vet, krämporna bedarrar ju också för vissa när värme finns  och så är det för mig.

          Ha en fortsatt bra vecka. Vi ses.