Sockerskål från 1930-talet

    Så många saker vi äldre hunnit samla på oss under vår livstid. Alla säger vi ju att vi har fullt i skåpen. Det har vi ju faktiskt men vi är kanske just från den generationen som har svårt att slänga gamla saker.
   Visst har jag också en del koppar, glas, vaser m.m. men är nog ingen riktig samlare i dess rätta bemärkelse.
    Under vår ungdomstid bestod olika presenter just av Arabia porslin eller Iittala glas eftersom det inte fanns speciellt mycket nämnvärt av utländska köksartiklar.

    Förra helgen när vi alla syskon träffades så hade syster äldre med sig varsitt litet paket till oss andra. Syster yngre fick en mortel som funnits i vårt föräldrahem. Vår broder fick fars manchettknappar och slipsnål och jag fick denna vackra sockerskål som funnits hela tiden hos vår mormor. Hade nog glömt denna men kom genast ihåg den när jag fick se den.

    Ni kan inte tro hur glad jag blev. Hade jag fått denna när jag var så där mellan 20 o 40 hade jag nog inte satt samma värde på den. Tror nog att det är tiden som gör det att man senare kan förknippa vissa saker med vissa ställen eller händelser. Kom nämligen genast att i tankarna vandra runt i mormors stuga och även inventera i hennes skåp för visst minns  man en hel del bara man tänker efter.
    Av ren nyfikenhet måste jag bara googla för att om möjligt se hur gammal den var. Vad jag kom till borde den vara från 1930-talet.  Jag tackar och bockar till syster äldre för denna lilla minnesvärda present.
   
     Önskar er alla en fortsatt trevlig helg. Vi ses.
   
 
   

Ett-års kalas

   Känns som om det var i går när minstingen i vår släkt föddes men det är faktiskt ett år sedan i dag. I kväll var vi således på kalas och lät oss väl smaka av tårtan.

    Sju barn mellan 1 och 8 år på kalas så ljudnivån var rätt hög för oss "gamlingar" men så roligt med  alla dessa lekande barn.  Fyra är ju våra barnbarn och jag är tacksam för dessa ljuvliga ungar.

      Minstingen han ville helst vara med sin mamma men var ändå tvungen att gå lite  från famn till famn. Kanske var han allra gladast när gästerna åkte hem efter vad han vinkade glatt när vi sa hej.
     
      I går kväll var vi alla mina syskon med hälfter bjudna till syster yngre. Väldigt trevligt att någon gång då och då råkas allihop så tack syster yngre.
       Som vanligt satt männen och pratade och vi kvinns hade bråttom med stickstickorna medan vi motionerade pratmusklerna. Så blev min helg men vad morgondagen bjuder på vet jag ännu inte. Jag säger välkommen och kika in här när ni har lust, jag tackar för era besök. Vi ses.
       

Rolig halsduk för minstingen

      Fick se en skojig o rolig halsduk i går när minstingen var på besök. Halsduken var virkad i ränder och med en typ mormorsruta i var ända. Sedan var ögonen virkade o näbben virkade och fastsydda. Fötterna var av tofsar. Passade perfekt åt en liten gosse.

                                    Det var hanns mormor som gjort den, således inte jag.

      I går fick jag äran att vara frisörska till minstingen som fyller ett år på lördag. Det var nog det svåraste uppdraget jag fått som självlärd frisörska. Gossen uppförde sig väl men jag var livrädd att sätta saxen på fel ställe. Allt fick bra men hur frisyren ser ut i dag törs jag knappt tänka på.

    I handarbetsväg håller jag just nu på med pulsvärmare och sockor men det händer inte särskilt mycket. Stickar bara nu och då när andan faller på.
    De här självrandiga sockorna är beställda av ettan men jag vet med all säkerhet att hon har gott om sockor som hennes mormor stickat. Tror det var nog det tjusiga garnet som hon såg som gjorde att hon behövde ett par. Detta betyder att också tvåan bör få ett par och kanske trean (lillgossen) och kanske också fyran (minstingen). Hur som helst så skall jag söka mig till mitt målarbord en stund nu innan jag parkerar mig framför TVn med sticksömmen. Önskar er alla en njutbar kväll i stugvärmen nu när kölden anlänt på riktigt. Vi ses.
   
 

Nytt år

   Så var detta år till ända. Mycket har hänt ut i stora världen men kanske även hemma om man tänker efter. Med ett snabb"tänk" så fick vi ju vårt älskade fjärde barnbarn i början på året, på våren blev även min man pensionär och säkert en massa små händelser som jag inte just nu hinner tänka efter.

    Det blir nämligen gäster här i kväll och jag är lite sen med förberedandet av middagen. Tror de blir nöjda ändå fast det inte blir så "fasligt" fint och utsmyckat men god mat och sen skumpa till tolvslaget det lär det bli.

                              Önskar er alla ett Gott Nytt År och så ses vi här igen inpå 2017.

Godisbukett

                              Godisbuketten får ännu stå som prydnad men ack hur länge.

    Det är annandag jul och våra söner med familjer har varit här på middag. Trevligt att träffas alla på en gång ibland men det blir snart kalas så den här tiden på året ses vi rätt ofta allihop. I dag fyllde lilleman två år men eftersom storasyster fyller åtta år i morgon så har de gemensamt kalas i morgon. Sen fyller minstingen lillkillen i andra familjen ett år den sjunde så efter en vecka är vi på kalas igen.

    Lugna puckar fram till nyår sen men lite stickning lär det bli mellan varven. Jag skrev ju redan före julen att jag nu efter allt hantverkande inför julen skulle bara sticka sockor så jag varken behöver tänka eller planera. Inga sockor har blivit till men väl pulsvärmare med  hål för tummen. Har även lite annat på gång men det får ni se vid annat tillfälle. God fortsättning till er allar. Vi ses.

God Jul och inredningsdetaljer

      Så här dan före dan sitter jag i soffan och njuter när allt är pyntat och klart i vårt hus. Det är rätt sent så om några minuter övergår vi till julafton.
      På bilden här ser ni mina ljusbollar som jag är så helnöjd över.

      Köpte dem för flera år sen på en nattmarknad i Bangkok. Då fanns inga likadana här hos oss. De fanns lite överallt på den marknaden och minsann billiga så jag var såld på dem. Köpte två uppsättningar, en i gul naturvit o rost och en i grön, brun o naturvit. De blev aldrig uppsatta utan stannade i skåpet i flera år.

     När de sen blev moderna här hos oss så gillade jag det vita och dessa är rätt färgstarka. Nu till denna jul tog jag fram dem och fixade lamporna i dem. Lampor fanns visst med men i Thailand har de annan el och jag fick  vanlig stickkontakt med att byta till. Tror det var den lilla grejen som gjorde att de fick stanna i skåpet så länge. Nu köpte jag faktiskt nya led-lampor till dem, det var enklast så. De är riktigt vackra runtom spegeln så nu är jag helnöjd.

     I samma veva kom jag mig för att fästa lamporna i denna väggprydnad som också fått hänga på väggen utan ljus i något år trots att meningen var att den skulle lysa. Gjorde en likadan till ena sonen och en rya med ljus till andra sonen i samma veva som denna blev till och de blev visst klara  på momangen men inte min egen.

     Nu är den i alla fall klar och jag är helnöjd. Det man inte gör klart genast brukar vara svårt att få fixat.
     Väggprydnaden är gjord av en träram som min man gjort, galler har jag vikit på. Det vita är av linnepapper som jag rivit sönder och mixat. När man sen doppar det i den vita geggan så fastnar det. Ju tätare man vill ha den ju fler gånger doppar man men den måste torka emellan. Ljusen fäster man på bästa vis där bakom.
     Båda grejerna jag visar är ju mera inredningsgrejer och inte julprydnader men väldigt trevligt att de blev klara just nu.

     God Jul och ha det skönt med nära och kära. Vi ses.

God Jul till alla

         Tror att vi alla önskat oss en sådan här vit jul men nu blir det ju inte så och vi är väl nöjda ändå. Bilden visar vårt hus i vinterskrud i februari men om årtalet var 2008 eller 2009 det är jag osäker på.

      Ett trevlig minne från tiden efter den här bilden är tagen är när vi är i Thailand och jag strosar runt i ett litet "villakvarter". Där ser jag en kvinna som ansar i sin trädgård, jag går fram till henne, tar fram min kamera och visar henne hur det ser ut hos oss. På några ord engelska och många gester så förklarade jag att vi hade haft 30- hos oss och i Thailand var det 30+. Kvinnan blev alldeles ivrig och började ropa på sina grannar så till sist hade jag fem kvinnor runt omkring mig som ville titta i min kamera. Endast en kunde några ord engelska precis som jag men det gick bra ändå.

     Här sitter tomten på barmark och verkar må bra så nog skall vi väl klara julen även utan snö trots att det är så mycket trevligare när ren, vit snö fallit.
             Önskar Er alla en riktigt God Jul. Vi ses.