söndag 3 oktober 2021

En vecka i Ylläs

       Så många gånger vi tänkt oss en ruskaresa till Ylläs men aldrig blivit av. Här i vår nejd är det ju många som far varje år till Ylläs för att uppleva de fina färgerna som hösten bjuder på. Nåja denna höst blev det av även för oss, senaste veckan var den då vi lagrade i minnet alla färgskiftningar som hösten där kan bjuda på.

                                Halva vägen dit var allt i färgsprakande gul-orange färger.

    Ruskan är ju olika från år till år så vi tyckte vi hade en väldig tur att få se så vackra färger första gången vi begav oss dit.

   
Ju högre upp vi vandrade desto rödare blev färgerna på marken.
  
    Dessa bilder är från Tuomikurun kierros som bjöd på de vackraste färger och vyer men krävde även en del ork eftersom det gick rätt mycket uppåt.


                      En dag åkte vi upp med gondol för att se alla vyerna från en fjälltopp.


    Intressant det med trots att vinden ven om öronen rätt ordentligt där uppe så det blev inte så lång stund vi spanade där.

Kesänkijärven kierros var en trevlig vandring runt sjön Kesänkijärvi. Många vackra ställen där man kunde pausa och äta sin piknik.
               

     Saivonkierros var bara 3km vandring men jobbig med många stenar och rötter så man fick spana in varje steg på vissa avsnitt.



     En del små blickfång blev ju också förevigad. Skulle gärna krypa runt och fota allt smått hur länge som helst men vilket sällskap skulle ha tålamod med sådant.

    Morgonbild från campingen i Äkäs Lompolo. Några hundar som fick sig en promenad i soluppgången.

                 Renar förstås lite här och var. Gemytliga djur som inte verkar ha bråttom.

     Trodde att färgerna skulle "blåst" bort före hemfärd men nej, vi fick njuta av detta ännu hela vägen hem. Lite här och var hade löv fallit men det mesta fanns kvar.

    Trevlig resetripp blev det och vädret som inte lovats det bästa det blev sist och slutligen det bästa. 
Antagligen blir det fler gånger till Ylläs men mitt smultronställe är än så länge Hemavan. Kanske av den enkla anledningen att vi varit dit fler gånger men vi får se vart det bär nästa gång vi vill se ruskan.
   
 Kan tänka mig att ni alla också njutit av de fina höstfärgerna som också räcker till här hemmavid.
Ny vecka snart och nya möjligheter. Önskar er allt gott, vi ses.


torsdag 23 september 2021

Palettblad

 Palettblad är ju lite poppis nu tycker jag mig märka här och var och visst är de en fin färgklick  var de än står. Syster yngre som hade några gav mig sticklingar som jag har planer på att försöka övervintra.

     Den som är här överst på bild har jag minnen att min mamma hade sådan som krukväxt på fönsterbrädan i min barndom. Därav tänker jag att de borde gå att övervintra i vanligt fönster eller vem vet om vi har för varma hus numera.

    Jag vet inte det riktiga namnet på någon av dessa men endast palettblad är de för mig och lika vackra vilka färger de än är.

    Kunde vara väldigt vackert med olika nyanser i samma kruka tycker jag, det får vi se till nästa sommar om jag klarar dem.

  Och nu måste jag bara beklaga mig för alla mina blommor som protesterarar vilt mot något men vad.
Har fyra st orkidéer som stod fulla med blom och alla fällde sina blom på nolltid mitt i allt bara. De brukar annars tappa ett och ett blom när de blommat länge.

   Här ser ni också både kinarosen och bägarrankan som jag haft i flera år. Vet att de skall fälla en del blad men nu i skrivande stund är båda nästan kala.

   Så också begoniavillean, hon har nu inte ett endaste blad som vissa vintrar varit alldeles grön. T.o.m paradisträdet har tappat en del blad så jag fattar inget. Har faktiskt aldrig hänt så många av mina växter tidigare på en gång. Vad är det egentligen som händer tänker jag. Något har de ju tagit illa vid sig av. Jag har vattnat dem själv rätt länge nu så de kan inte ens vara övervattnade.  Kanske får jag söka nya hos Sunds om alla stryker med för jag kan inte leva utan blommor om än jag minskat en hel del. Återstår att se om någon alls av dem kommer igen.

     Ha det gott, vi ses.

    


söndag 19 september 2021

Svamptider

       Hösten är ju svamptid och då dras många av oss till skogen så även jag. Inte lätt att hitta de rätta som man vill ha. Varje gång jag går till skogen tycker jag mig se massor av svamp men ändå inte de rätta. För två år sen hade jag t.ex. aldrig sett en trattkantarell men av någon anledning fick jag ögonen på dem på andras bloggar och på facebook. Nu vet jag minsann hur de ser ut och i fjol fann jag en liten del men se här, detta och mer därtill är dagens skörd.

        Syster yngre och jag fann detta guld i dag. Ja så ovanligt att hitta kantareller att det kändes som om vi hittat guld.

                                    Tillsammans fann vi allt detta och det var verkligen inte lite.

     Nu är min del rensade och fina och jag tänker mig att det första jag försöker göra av dem är en pizza sen kanske jag torkar en del och förväller en del för att testa vad jag gillar bättre.

     I fjol förvällde jag alla och frös in och detta var helt ok, så ljuvligt gott med älgköttet eller på smörgås.
     Har hela mitt liv älskat att gå i skogen och bl.a. plocka bär. Som ung harmade det mig att jag inte gillade svamp. Tänkte då  att detta är ju egentligen gratis mat. Trots att jag testade de gula kantarellerna då så fick jag ingen smak för dem. Sanningen var nog att jag inte då visste hur jag skulle tillaga dem. Numera finner man ju allt på nätet, recept och allt annat så det är ju inget problem numera. 
    Tror bestämt att jag kommer att drömma om trattisar i natt men i så fall lär det bli en skön dröm.
    Hoppas ni alla haft en fin helg, vi ses.


fredag 17 september 2021

Ordning o reda?

       Som jag tror många med mig känner just nu är att hösten manar till fönstertvätt, ordning o reda i husen och sen lite mys pys. Tänkte mig att ta tag i detta så jag tog mig en titt i pysselrummet 

     Faktiskt inte så farligt råddigt just nu men ibland är där en salig röra och det får det vara utan att jag städar upp stup i kvarten. När sönerna flyttade ut för många år sen funderade jag några år hur jag skulle inreda de rummen. När barnbarnen kom blev ett till pysselrum och det andra deras sovrum. Hade faktiskt skänkt en tanke åt att göra ett av rummen till ett vackert gästrum men vilka gäster då? Så glad jag är i dag att dessa rum blev som de blev, inget fint inredas där inte men till enorm nytta.

     Nu är de flesta av barnbarnen så stora att de inte behöver hjälp med sitt pysslande men varje gång de kommer dras de till detta bord. Här skapas allt möjligt och vad som nu hittas på.

                        Målas görs det med olika färger beroende på vad som skall färgläggas. Kan nämna att både vattenfärger, färgpennor, kritor, touch och acrylfärger finns och allt verkar komma till andvändning. Acrylfärger (hobbyfärg) som löses i vatten passar till olika material om än de inte är det första man köper till ett små barn. 

                                  Går även att måla ljus med acrylfärg som löses i vatten.

     Papper, lim och lite andra grejer behöver man visst skaffa men också samla på en del små prylar o "skräp". Att samla "skräp" är jag duktig på tror jag ha, ha.

       Har man inget material har man inte heller något att pyssla med, så tänker jag i alla fall.  Denna gång behöver jag inte rensa så mycket men visst behövs det någon gång ibland. 

        Det blev ingen början på min städning, bara kolla läget för om en timme då ska vi på 9-årskalas då tvåan fyller år. 

        Trevlig helg till er alla, vi ses.




fredag 10 september 2021

Min fina tröja

     En vacker tröja är nu i min ego. Hade inte tänkt mig fler tröjor denna sommar eftersom syster yngre redan stickat två till mig, sommarlätta båda två. 

    Nu var det så att syster äldre hade valt färger som syster yngre skulle sticka till henne och jag blev så förtjust i denna tröja att jag tänkte varför inte även till mig. Jag är ju inte precis någon som slantar upp en hel del för kläder men det jag vill ha det unnar jag mig ibland. Således beställde även jag en tröja och syster yngre stickade den helt klar inom två veckor. Tro mig, jag är stormförtjust i denna tröja. De flesta har ju redan strömsötröjan så varför inte lite annat mönster.
    Denna tröja är nu stickad i Drops cotton merino, så mjuk och len och inte det minsta stickig.

     Mina båda systrar är helt uppslukad av stickning nu. Syster äldre med spetsmönstrade strumpor, vantar, sjalar och dylikt och syster yngre med mönsterstickade tröjor.

    Nästa projekt har hon redan på gång, ingen lätt variant precis. Sa till henne i går att hon kunde sticka på beställning  och hon var faktiskt inte helt främmande för detta, annars har hela släkten någon av hennes tröjor. Så glad att jag själv beställde en tredje med henne, den sista den skönaste jag har. Tack syster äldre för färgsättningen och tack syster yngre för du fixade denna tröja.

    Själv skall jag just nu fortsätta fylla på med virkade barnvagnsmobiler och babyskallror. Tänkte för ett par år sedan att jag kunde göra några babyleksaker bara för att minska på mitt bomullsgarnslager men fattar inte att lagret aldrig blir mindre. Månne det beror på att jag fiskar fram ett och annat nytt nystan från någon affär. Trevligt att virka sådant också och man skall ju ha trevligt så gott det går här i livet.  Skön helg till er alla. Vi ses.

söndag 5 september 2021

Värme inför hösten

     Tidig höst känns det som med den låga temperaturen vi har just nu så. Vi får lov att förbereda oss för den kallare tiden. Har sett att många stickar tröjor sockor o vantar. Nu stickar ju jag inga stora grejer men sockor, vantar, pannband, m.m. således smågrejer går an. Passar mig bäst att sticka bara lite nu och då. Tröjor jag behöver överlåter jag till syster yngre att sticka som stickar dem på löpande band kan man nästan säga.

         Lovikka vantarna sitter ingjutet i huvudet från långt tillbaka så behövs knappt tänka till något. Vad jag gillar är att göra varje par lite olika så uppslaget är detta som skiljer dem alla åt. Har just nu stickat några par som fördes till Hantverkarboden men glömde att ta ett foto på dem.

    Varmt överdrag till cykeln behövs också så här års. Dessa som också finns vid Hantverkarboden är sydda från en ullpläd som tovats i maskin. Motivet är sedan nåltovat.

    Själv önskar jag bara varmare väder ett tag till, får se om denna önskan slår in. Vi hade tänkt oss upp till fjällen någonstans men ser att det lovas bara mulet, regn och kallt brrr (enligt mig) de kommande dagarna. 

    Skall i alla fall ta mig en tur ute och sen kanske mysa vid mitt pysselbord. Tack alla ni som kikar in, vi ses.

fredag 3 september 2021

Tårta med svarta vinbär

      Blev bjuden en söndag till ena sonens familj för att avnjuta en tårta. Funderade om det firades något men nej, bara lusten att göra litet extra hade tillkommit. I dessa bärtider ville sonhustrun testa en tårta med svarta vinbär.

     Så trevlig överraskning att få smaka på svartvinbärstårta, det hör ju inte till vanligheten här åtminstone med svarta vinbär i en tårta trots att vi själva har på buskarna. Kan bara säga att den tårtan var en fullträff med bara lite, lite sötma i.

    Åvanpå var svarta vinbär som gelé gjorda med gelatinblad. Som pricken över iet var lite vitchoklad strödd invid kanterna. Inuti lär det finnas grädde, grekisk yughurt o svarta vinbär. Antagligen tillkom också socker. Jag har ju inget recept att bjuda på, vara berätta att den föll mig helt i smaken.

     Det kom ju så mycket olika bär i år att man bara fått frossa i allt. Även vilda bär kom så det räckte. Bara hallonen som jag saknar, i fjol hade vi massor något omkring 50l och i år har vi inte en endaste hallon. Barnbarnen lät sig väl smaka i fjol med bl.a. halvfrusna hallon som mellanmål och detta gillar jag.
     Hela vårt liv har det gått åt mycket bär här så det fortsätter vi med så länge lusten, orken och energin att plocka o äta finns.

     Kallt men vackert i dag så det blir väl bara att klä på ordenligt igen för lite mera utevistelse behövs.
            Ha det bra alla som kikar in, vi ses.